SDP:s program för EU-valet

Nu räcker det. Vi kan bättre

SDP:s program för EU-valet. Godkänt av partistyrelsen 21.3.2024.

Finland blev medlem i EU år 1995. Nu, 30 år senare, kan Europeiska unionen anses vara en viktigare partner för oss än aldrig förr. Rysslands anfallskrig i Ukraina förändrade vår trygghetskänsla permanent och visade hur viktigt det är att vi inte är ensamma. Coronapandemin i sin tur påminde oss om vikten av det europeiska samarbetet. Dessa år har bevisat att vi verkligen är starkare tillsammans.

Detta val handlar om Europeiska unionens framtid. Vi socialdemokrater arbetar för ett EU som betjänar européer och oss finländare allt bättre. EU ska vara allt starkare och ta mer ansvar för sitt eget försvar. EU ska sträva efter att vara självförsörjande med kritiska material och att garantera att alla har tillgång till nödvändiga nyttigheter såsom läkemedel och energi till rimligt pris. Dessutom ska Europa aktivt söka lösningar på stigande kostnader och förbättring av köpkraften.

Socialdemokraternas EU löser beslutsamt problem kring klimatförändringen och naturens mångfald, försvarar arbetstagarnas rättigheter och skapar en stabil verksamhetsmiljö för företag. Vårt Europa står på medborgarnas sida mot storföretag och sociala mediejättar och säkerställer att utvecklingen av teknologin sker på ett sätt som ökar människornas välbefinnande och jämlikhet. EU ska bekämpa skattekringgående och skadlig skattekonkurrens.

EU hjälper oss att trygga våra gränser och stödja den östra delen av Finland och andra områden som lider av de brutna handelsförbindelserna med Ryssland. Ett starkt Europa skapar övergripande trygghet som är till fördel för alla finländare.

I detta val bestämmer vi om Europas riktning och själ. Europeiska unionen grundades för att garantera freden och trygga jämlikheten, demokratin och rättsstaten. Nu kämpar man återigen för värderingarna inom unionen. Saker som att respektera rättsstaten, demokratin och de mänskliga rättigheterna och att främja jämlikheten är inte längre självklarheter, utan en del strävar efter att bryta ned dessa värderingar.

Traditionella högerpartier är redo att möjliggöra denna utveckling genom att samarbeta med yttersta högern om detta främjar deras mål att avveckla välfärdsstaten och försvaga arbetstagarnas rättigheter och vanliga människors uppehälle. I Finland har vi redan fått försmak av detta i och med att samlingspartiets och sannfinländarnas regeringssamarbete inte bara har lett till ökad ojämlikhet och ökat motsatsförhållande, utan också bromsade klimatåtgärder och upprepande angrepp mot media, organiserade arbetstagare och den västerländska demokratins hörnstenar. I detta val bestämmer vi om vi låter samma utveckling utvidgas och fortsätta även i EU.

SDP arbetar mot rättsstatens avvecklare och sådan politik som skapar ojämlikhet både i Finland och Europa. SDP och socialdemokraterna i Europa är den enda riktiga motsatta kraften mot yttersta högern. Vi försvarar demokratin, rättsstaten, freden och jämlikheten. I vårt Europa ingriper vi i hatretorik och rasism och tar hand om att alla behandlas lika.

Vi vill vara med att bygga en Europeisk union där varje människa tas med, allas välbefinnande ökar och tryggheten växer inom samhällen i form av stabilitet, tillförsikt och framtidstro.

Vi har förbundit oss att arbeta för en stark, öppen och rättvis union. Vi socialdemokrater koncentrerar oss på att arbeta för hoppfullhet och en bättre framtid. Ett sådant Europa som vi beskriver i detta program. Nu räcker det med förminskandet av EU. Vi kan bättre.

Ett tryggt och demokratiskt Europa

EU bör bli bättre beredd på de säkerhetshot och bekymmer som krig, ökad ojämlikhet och allt starkare extrema rörelser orsakar. Trygghet skapas genom att förstärka Europas och medlemsstaternas försvar, men också genom att förstärka demokratin och samhällenas stabilitet och rättvishet. Starka samhällen tål både hybridpåverkan och undantagssituationer bättre. Demokratin och rättsstaten kräver sina försvarare. Starka demokratier förstärker tryggheten.

Trygghet är en del av den övergripande säkerheten. Den förutsätter att det finns en sammanhållning i samhället och att människor mår bra. Demokratin ska vara mångstämmig och alla ska kunna känna sig delaktiga och fysiskt skyddade i samhället. Det finns fortfarande mycket att göra i Europa för att uppnå allt detta.

Vi ska stärka det europeiska försvaret och samarbetet inom försvarspolitiken. Vi ska öka och stärka produktionen inom försvarsindustrin. Vi ska förbättra vår beredskap för cyber- och hybridhot samt hur vi svarar på dessa. Vi ska öka Europas självförsörjning inom produktionen av försvarsmaterial samt inom försvarsteknologin.

Vi ska inrätta ett uppdrag för en försvarskommissionär i Europeiska kommissionen och Finland ska sträva efter att få uppdraget. Vi ska stärka försvarspolitikens ställning i EU genom att inrätta ett ministerråd och ett utskott för försvarsärenden i Europaparlamentet.

Vi ska fortsätta att stödja Ukraina mot Rysslands brutala och olagliga anfallskrig. Kriget i Ukraina handlar om Ukrainas frihet, men också om säkerheten i hela Europa. Vi ska öka det ekonomiska, militära, politiska och humanitära stödet för Ukraina. Vi ska skärpa sanktionerna mot Ryssland och ingripa allt effektivare i kringgående av dem. Vi ska förbereda oss för återuppbyggnaden efter kriget.

Vi ska målmedvetet trygga freden i EU:s närområden och i hela Europa. De ökade spänningarna i världen, den ökade konkurrensen mellan stormakterna och konflikterna i olika delar av världen kräver ett Europa som aktivt bygger fred och som talar med en gemensam röst.

Vi ska förbättra Europas försörjningsberedskap och kristålighet. Vi ska öka produktionen av läkemedel och vacciner i Europa genom att samarbeta med företag inom läkemedelsbranschen. Vi ska förbättra tillgången till läkemedel genom att ta hand om regleringen och genom att möjliggöra nya innovationer. Vi ska ta hand om Europas självförsörjning inom teknologin och industrin. Vi ska öka forskningen och produktionen inom viktiga branscher i Europa. Vi ska målmedvetet minska risker som beror på för starka ekonomiska och produktionsrelaterade bundenheter till länder utanför EU.

Vi ska motstå hybridpåverkan, desinformation, hatretorik och rasism som försämrar säkerheten och bidrar till uppsving för extrema rörelser. Vi ska försvara fri och mångstämmig media som är en oersättlig stöttepelare för demokratin och rättsstaten. Vi ska arbeta för att främja pressfriheten.

Vi ska hålla fast vid demokratin, öppenheten och rättsstatsprincipen som är EU:s grundläggande värderingar. Att bryta mot rättsstatsprincipen ska leda till ekonomiska förluster och sanktioner för medlemsstater. Vi ska trygga och stärka demokratin inom hela unionen och se till att de mänskliga rättigheterna alltid förverkligas överallt.

Vi ska se till att EU har förmåga att fatta beslut i alla situationer och att en enskild medlemsstat inte kan hindra EU att fatta centrala beslut gällande bland annat tryggheten eller ekonomin. Vi ska utvidga användningen av kvalificerad majoritet vid beslutsfattandet gällande bland annat utrikes- och säkerhetspolitiken samt de grundläggande rättigheterna och rättsstatliga frågor.

Vi ska allt snabbare reagera på brott mot demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna, som sker i medlemsstater. Vi säkerställer att rättsstatsmekanismen genomförs i rätt tid och fullt ut. Det ska inte finnas någon plats för sådana förbrytelser mot rättsstatsprinciperna som nu sker i Ungern.

EU ska vara öppen för nya medlemmar men strängt kräva att medlemskriterierna uppfylls både före medlemskapet och under den. När man förhandlar med nya medlemsstater ska man säkerställa att deras lagstiftning bred omfattning motsvarar unionens normer också när det gäller arbetslivet och arbetstagarnas rättigheter.

EU ska fortsätta med att bygga och trygga den regelbaserade världsordningen. Det är till fördel för små länder, såsom Finland, att alla länder följer gemensamma regler. EU ska aktivt förstärka funktionsförmågan och utvecklingen av globala institutioner såsom FN och satsa på fredsarbetet i sina närområden och överallt i världen. Vi ska fortsätta att stödja den globala södern så att de inte hamnar under Rysslands eller Kinas inflytande.

Vi ska ta hand om EU:s interna sammanhållning så att vi är tillräckligt starka för att kunna påverka hela världens utveckling och främja demokratin och den hållbara utvecklingen även utanför EU.

Europeiska unionen behöver enhetlig invandrarpolitik som rättvist delar ansvaret mellan medlemsstaterna, upprätthåller samhällenas stabilitet och tryggar de mänskliga rättigheterna och att internationella avtal följs. Europa utan inre gränser ska bevaka sina yttre gränser effektivt och i stor omfattning samt ingripa i människosmuggling. EU ska ambitiöst främja arbetskraftsinvandringen.

Vi ska förebygga våld i hemmen och på gatorna. Vi ska satsa på att bekämpa våld i nära relationer och ta hand om att Istanbulkonventionen verkställs. Vi ska öka resurser för att öka barn och ungdomars välbefinnande. Vi ska fortsätta med arbetet mot människohandel och utnyttjande i samarbete med andra europeiska länder och också gränsövergripande.

Vi ska bekämpa våld mot barn både på nätet och utanför det så att vi starkare skyddar barnen och deras rättigheter i digitala miljöer. Vi ska främja en omfattande lagstiftning för att få bort allt material som visar sexuellt våld mot barn från webben. Vi ska kräva sociala mediers plattformar skyddar barn och ungdomar allt bättre och leverera mer information för att förhindra och undersöka utnyttjande. Vi ska förebygga och bekämpa psykiska problem genom att målmedvetet reglera sociala mediers verksamhet.

Vi ska fortsätta med verkställandet av den europeiska barngarantin för att minska barn- och barnfamiljfattigdom. Vi ska främja genomförandet av EU:s strategi för barnens rättigheter. Vi ska se till att ungdomar allt bättre får sina röster hörda i beslutsfattandet och i samhället. Vi ska uppmuntra unga att påverka och delta i demokratin, vilket också minskar extrema rörelsers dragkraft. Vi ska främja ungdomsinitiativet i EU.

Vi ska främja jämställdhet och kvinnornas rättigheter. Vi ska stödja minoriteternas rättigheter och säkerställa att alla kan delta i samhällets verksamhet utan risk för trakasserier, förföljelse eller våld. Vi ska genom lagstiftning ingripa i trakasserier, inklusive digitalt våld, i synnerhet mot kvinnor och minoriteter. Vi ska se till att varje medborgare är en del av det demokratiska, fungerande och trygga samhället.

Vi ska ta minskande av ojämlikhet, kvinnors och flickors rättigheter och den globala sexuella och reproduktiva hälsan som utgångspunkter för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Utvecklingssamarbetets anslag ska riktas till minskande av ojämlikhet, stärkning av demokratin och klimatarbetet och förbättring av de mänskliga rättigheterna. Vi ska fortsätta att bygga partnerskap med utvecklande länder. Vi ska stödja utvecklingen av ländernas egna ekonomier och förstärkningen av samhällen. Vi ska öka samarbetet mellan företagen i EU och i utvecklingsländerna.

Ett Europa som försvarar arbetstagarna

Europeiska unionen ska vara löntagarens bästa vän och försvara arbetstagare mot dem som försöker försvaga deras rättigheter. Europaparlamentet ska arbeta för att öka och utvidga arbetstagarnas rättigheter.

Att trygga arbetstagarnas rättigheter och öka deras välbefinnande i alla delar av Europa är till fördel för alla européer. Välmående, kompetenta och motiverade arbetstagare är en konkurrensfördel för hela Europa och europeiska företag. Europa lider av en svår brist på kompetent arbetskraft och konkurrerar om de bästa arbetstagarna med andra områden. Vi säkerställer tillgången på kompetent arbetskraft i Europa i framtiden genom ett rättvis arbetsliv och ett bra skydd för arbetstagarna.

Vi ska trygga rätten till välbefinnande, jämlikhet,
rättvist arbetsliv och uppehälle för alla människor som bor i Europa.

Vi ska ta hand om att arbetstagarnas rättigheter förverkligas och att ingen blir diskriminerad, oberoende av människans medborgarskap eller tillståndsstatus. Vi ska trygga fackförbundens ställning i hela unionen och öka samhällelig debatt mellan de olika aktörerna på arbetsmarknaden. Vi ska förbättra arbetstagarnas välbefinnande och satsa på arbetstagarnas ork i arbetet överallt i Europa.

Vi ska trygga arbetstagarnas rättigheter i arbetslivets förändringar oavsett om det är fråga om utvecklingen av teknologin eller den artificiella intelligensen eller utvidgandet av plattformsekonomin. Vi ska se till att arbetstagarna har möjlighet att utveckla sin kompetens och omskola sig så att deras kompetens även i fortsättningen svarar på kraven som det förändrande arbetslivet ställer.

Vi ska säkerställa att företagsamheten inom plattformsekonomin baserar sig på äkta frivillighet och att man håller fast vid aktörernas anställningspresumtion. Vi ska trygga plattformarbetarnas minimiarbetsvillkor, rätt till ledighet, pensionstillväxt och socialavgifter.

Vi ska skydda europeiska marknader mot aktörer som agerar orättvist. Vi ska motverka oetiska varor och tjänster, såsom varor som producerats med hjälp av tvångsarbete, från marknaden oberoende av var de har producerats. Genom att ta hand om en omfattande företagsansvarsreglering säkerställs att man inte har framgång på de europeiska marknaderna genom att trampa på arbetstagarnas rättigheter.

Vi ska fortsätta att avskaffa hinder som hindrar arbetskraftens rörlighet innanför EU och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Vi ska möjliggöra gränsöverskridande distansarbete överallt inom Europeiska unionen. Vi ska underlätta gränsöverskridande distansarbete genom att bygga tydliga och förutsägbara ramar för beskattnings- och socialskyddsfrågor relaterade till det.

Vi ska säkerställa att varje arbetstagare får en rättvis lön och har ett tillräckligt socialskydd. Vi ska öka jämställdheten på de europeiska arbetsmarknaderna ännu mer och minska löneskillnader mellan könen.

Vi ska förbättra ungdomars ställning på arbetsmarknader. Vi ska sträva efter att garantera en arbetsplats, en studieplats eller en praktikplats för varje ungdom genom att förnya ungdomsgarantin och säkerställa tillräckliga resurser för den. Vi ska fortsätta att utveckla ungdomars internationella arbetsutbyte och främja unga arbetstagarnas rörlighet och internationalisering.

Vi ska stödja sysselsättning för funktionsnedsatta och partiellt arbetsföra personer, avveckla hinder för deras sysselsättning och arbeta för att ändra attityder.

Vi ska minska hälsoskillnaderna inom EU. Vi ska tididgt ingripa i de centrala folksjukdomarna genom att utarbeta strategiska riktlinjer som styr medlemsstaternas verksamhet gällande förebyggande, diagnoser, behandling och rehabilitering av dessa sjukdomar.

Psykiska problem är en av de viktigaste orsakerna till tidig arbetsoförmåga. Vi ska söka lösningar för att minska utmattning och psykisk belastning och för att förstärka arbetstagarnas ork på arbetet. Vi ska minska ungdomars psykiska problem genom att prioritera ungdomars psykiska hälsa i EU:s hälsoprogram och genom att satsa på verkställandet av Europeiska unionens strategi för psykisk hälsa.

Ett hållbart och konkurrenskraftigt Europa

Europeiska unionens mål ska vara att skapa välbefinnande, trygghet och arbete för européer. Europeiska värderingar från demokrati till jämlikhet och från rättsstaten till de mänskliga rättigheterna förverkligas bäst när ekonomin utvecklas och välbefinnandet ökar. För detta behövs ett hållbart ekonomiskt synsätt. Endast en stark, konkurrenskraftig och förnyande ekonomi kan infria löftet om välbefinnande och främja europeiska värderingar även globalt. Det är viktigt att öka livskraften och välbefinnandet inom hela unionen genom att utveckla regionerna som en del av EU:s plan för ökad kompetens.

Vi ska förstärka EU:s konkurrenskraft och säkerställa att vi inte blir efter utvecklingen på grund av krig, pandemier eller andra katastrofer och ökad protektionism. Vi ska se till att konkurrensen är rättvis och fortsätta att utveckla arbetstagarnas rättigheter.

Vi ska satsa på Europas försörjningsberedskap, självförsörjning och förmåga. Vi ska säkerställa att
Europa befinner sig i toppen av utvecklingen oavsett om det var fråga om teknologi, innovationer, grön
omställning, bioekonomi eller industri.

Den allt hårdare konkurrensen mellan stormakterna, behovet av att sätta fart på den gröna omställningen och kraven på strategisk autonomi har satt fart på konkurrensen om investeringar. Många EU-länder utnyttjar samvetslöst stora statsstöd för att stödja sin egen industri, vilket ofta är skadligt ur produktivitetsutvecklingens, den rättvisa konkurrensens och Finlands synvinkel.

Man ska svara på industripolitiska behov samtidigt som EU ska återvända till sträng politisk linje kring statsstöd. Detta sker bäst genom att ta i bruk ett gemensamt europeiskt finansieringsmedel som stöder investeringar, med hjälp av vilket man kan stödja de bästa projekten som överensstämmer med de tillsammans ställda, tydliga kriterierna.

EU:s mål ska vara att öka antalet växande exportföretag som följer rättvisa spelregler samt att öppna exporten till nya marknader. Vi ska svara på de ökade riskerna orsakade av världspolitiken genom att utarbeta en strategi för ny industrialisering på EU-nivå.

Vi ska ta hand om ansvarsfullhet, de mänskliga rättigheterna, bekämpning av klimatförändringen och naturens mångfald. Vi ska stifta starka lagar om företagsansvar som tryggar både de mänskliga rättigheterna och arbetstagarnas och konsumenternas rättigheter. Vi ska satsa på den cirkulära ekonomin samt utvecklingen av nya, hållbara produkter och teknologier. Vi ska satsa på produktutveckling och innovativ verksamhet.

Vi ska säkerställa att omställningen till den ekologiskt hållbara ekonomin sker på ett rättvist sätt och att ojämlikheten inte ökar. Vi ska se till att EU möjliggör nationella åtgärder för att stödja lågavlönade och stöder dem.

Vi ska göra EU till den ledande ekonomin när det gäller kompetens och nya teknologier. Vi ska snabba upp nya genombrott inom forskningen och
teknologin genom att avsevärt öka EU:s investeringar på forskning, utveckling och
innovationer samt genom att sammanföra medlemsstaternas resurser.

EU ska kartlägga möjligheter att samla in egna medel t.ex. genom att beskatta negativa sidoeffekter, utsläppshandelsavgifter eller beskattning av finansieringsmarknader.

Vi ska ta hand om att Finlands och de finlänska aktörernas andel av EU-finansieringen förstärks. EU:s regionala utvecklingspengar ska i enlighet med de ursprungliga målen i synnerhet riktas till de regioner som riskerar att bli efter utan finansiering. Vikten av EU:s regionala utvecklingsfinansiering betonas allt mer i Östra och Norra Finland på grund av säkerhetssituationen vid östgränsen. Vi ska stödja livskraften av de gränslandskap som lider av multiplikatoreffekterna av kriget i Ukraina.

Vi ska ta hand om Finlands tillgänglighet. Vi ska säkerställa EU-finansieringen av inhemska trafikprojekt genom att nationellt utföra ett långsiktigt trafiksystemplaneringsarbete. Vi ska förbättra trafikförbindelserna mellan Finland och det övriga Europa genom att ta hand om utvidgandet av det transeuropeiska transportnätverket (Ten-T) och att Finland får finansiering för sina trafikinvesteringar.

Vi ska trygga Finlands försörjningsberedskap genom att ta hand om sjötrafikens smidighet och mångsidiga spårförbindelserna till de övriga nordiska länderna. Vi ska se till att de ökade kostnaderna av sjötrafiken inte försvagar Finlands relativa konkurrenskraft inom EU.
Vi ska utveckla den ekonomiska och monetära unionen för att bättre svara på medlemsstaternas behov och eventuella kriser. Vi ska se till att EU föredrar offentliga investeringar i infrastruktur, människornas välbefinnande och utbildning samt lösningar inom hållbar utveckling.

Vi ska bekämpa skattekringgående, grå ekonomi och skadlig skattekonkurrens både inom EU och i en bredare omfattning. Vi ska ingripa i skadliga skatteincitament och annan skadlig skattekonkurrens. Vi ska göra skatteundvikandet mindre lönsamt genom starkare sanktioner. Vi ska säkerställa att besluten relaterade till skadlig skattekonkurrens och skattekringgående fattas med kvalificerad majoritet så att en enskild stat inte kan hindra ingripandet i skattekringgåendet. Vi ska begränsa skattestöden för företag till stöd för grön omställning och andra nödvändiga områden.

Vi ska ta hand om att den nya regelramen för EU:s finanspolitik verkställs snabbt och trovärdigt. Vi ska främja varje medlemsstats eget ansvar för sina skulder och ekonomier. Varje medlemsstat ska även i fortsättningen ha ansvaret för hållbarheten av sin ekonomiska politik samt nödvändiga strukturreformer och framtidsinvesteringar. EU:s ekonomiska och finansiella politik ska för sin del möjliggöra offentliga investeringar gällande den gröna omställningen samt främja sysselsättningen och minska ojämlikheten.

EU:s gemensamma skogspolitik ingår inte i EU:s grundavtal. Vi ska se till att beslutanderätten i skogsärenden är fortfarande i varje medlemsstats egna händer.

Ett Europa som skyddar klimatet och naturen

Klimatförändringen och naturförlusten är globala problem som hotar europeiska samhällen. För Finlands och hela Nordens del konkretiseras detta först i det arktiska området. Där sker uppvärmningen till och med fyra gånger snabbare och orsakar ett betydande hot mot miljön och de lokala näringarna. EU ska vara en vägvisare och en stark aktör också när det gäller klimat- och miljöpolitiken.

EU ska hålla fast vid sitt mål gällande koldioxidneutralitet för 2050 och sträva efter att bli koldioxidneutral redan kring 2045. Vi ska säkersälla tillräckliga incitament och investeringar för att uppnå målet. Vi ska fatta ett beslut på EU-nivå om minskande av centrala utsläppskällor och incitament för koldioxidbindning, som i fortsättningen också ska gälla miljöskador och naturskydd. Vi ska främja cirkulär ekonomi och en effektiv och hållbar användning av resurser.

Att trygga naturens mångfald och stoppa naturförlusten ska vara EU:s främsta mål. Vi ska agera för att rädda våra sjöar och vattenmiljöer, i synnerhet Östersjön. Vi ska trygga naturens mångfald via reglering på EU-nivå samt också beakta de nationella särdragen. Vi ska säkerställa att sådana konkurrensfördelar som hållbar skogsekonomi och ren matproduktion är en del av lösningen av och inte en del av problemet med klimat- och naturfrågor. Vi ska säkerställa att ägarskapet och beslutsfattandet om användningen av vattenresurser behålls på nationell nivå. Vi ska främja sådana åtgärder på EU-nivå som minskar utsläpp och avfall som är skadliga för hälsan och naturen.

Vi ska främja EU:s gröna omställningen och ta hand om att den gröna omställningen förstärker sysselsättningen och främjar förnyelsen av industrin. Vi ska säkerställa att Europeiska unionen är en banbrytare inom rena teknologier. Vi ska se till att omställningen till ett koldioxidneutralt och hållbart samhälle sker rättvist både mellan människor och stater.

Vi ska säkerställa konsumenternas tillgång till energi till rimligt pris. Vi ska utveckla EU:s utsläppshandel och minska EU:s beroende av fossila bränslen. Vi ska satsa på utsläppsfria energiformer, energisjälvförsörjning och försörjningsberedskap.

Den gröna omställningen är en betydande möjlighet för Europa och Finland. Vi ska främja hållbar
teknologi och ren industri. Vi ska ta hand om att företagsstöden alltid uppmuntrar till
ren och hållbar affärsverksamhet och arbete som bygger på nya, innovativa teknologier.

Vi ska fortsätta med EU:s arbete mot klimatförändringen och naturförlusten också som en del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och utvecklingssamarbetet. Vi ska säkerställa att den gröna omställningen uppmuntrar till övergången till en ren och hållbar matproduktion och garanterar ett rättvist uppehälle för jordbrukarna.

Ett Europa för kunnighet, forskning och innovation

Europa blir framgångsrikt genom bildning och kompetens. EU har alla förutsättningar för att vara den världsdel där det bor världens mest kompetenta och välmående människor och där man producerar högkvalitativa forskningsresultat och avancerade innovationer. Genom att förvandla Europa till den ledande ekonomin gällande kompetens och nya teknologier säkerställer vi att Europa kan konkurrera med motiverade och innovativa arbetstagare och världens bästa uppfinnare i fortsättningen. På detta sätt har Europa framgång i den globala konkurrensen.

Vi ska se till att man satsar tillräckligt på forskning, utveckling och innovationer samt kompetens och kompetenta människor. Vi ska se till att vetenskapen, forskningen och innovationerna är närvarande i hela samhället även i fortsättningen. Vi ska grunda beslutsfattandet på evidensbaserad information.

Vi ska stärka EU:s vetenskapliga och teknologiska ställning och finansiera forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete ambitiöst. Vi ska rikta finansiering till olika aktörer från grundforskning till start-up-företag. När det gäller företagsstöd ska vi i synnerhet satsa på nya, växande företag.

Vi ska främja forskning, utveckling och investeringar genom att utvidga samarbetet mellan olika aktörer.
Vi ska satsa på toppforskning och kompetens. Vi ska fördjupa samarbetet mellan europeiska högskolor gällande både forskning och studentutbyten. Vi ska stödja mobiliteten genom att utveckla erkännandet av examina och identifiering av kompetens. Vi ska garantera allt fler ungdomar möjlighet att delta i ett studentutbyte och allt bredare uppmuntra till utbytesstudier även inom yrkesutbildningen.

EU ska höja sin kompetensnivå. Vi ska ambitiöst sträva efter att 60 procent av de unga åldersklasserna är högutbildade i slutet av 2030-talet.

Horisont-programmet, som avslutas år 2027, är EU:s största satsning på forskning och innovationer genom tiderna i Europa, och med hjälp av programmet främjar EU den gröna omställningen och digitaliseringen. Vi ska trygga programmets finansiering även i framtiden och utveckla dess verksamhet. Vi ska säkerställa att resultaten och forskningspublikationer som utförs med offentliga medel kan utnyttjas av hela samhället.

Vi ska säkerställa att även andra gemensamma fonder främjar allt starkare förnyelsen av ekonomin och övergången mot minskade koldioxidutsläpp. Vi ska göra EU till en global banbrytare inom hög teknologi och innovationer. Vi ska hjälpa företag att produktifiera nya innovationer och internationalisera sig genom att skapa partnerskap.

Vi ska se till att utnyttjandet av artificiell intelligens inte bara är storföretagens privilegium. Vi ska ta hand om att bland annat den artificiella intelligensen, dataekonomin och digijättarna regleras tillräckligt, vilket skyddar individer, marknader och samhällen men inte är för detaljerat för att hindra innovativ verksamhet eller driva bort företag utanför EU. Vi ska ingripa i storföretagens dominerande marknadsposition genom att skapa rättvisa spelregler för reglering av bl.a. konkurrens och arbetsliv samt genom beskattningen.

Vi ska möjliggöra utnyttjandet av teknologin för också mindre företag genom att främja digital infrastruktur. Vi ska försvara en friare marknadsekonomi med många aktörer mot datacentraliseringen. Vi ska säkerställa att små företag och allmännyttiga aktörer har möjlighet att utnyttja t.ex. nationella superdatorer. Vi ska stödja utvecklingen av AI-modeller som baserar sig på europeiska språk.

Vi ska säkerställa att dataekonomin främjar välbefinnandet genom att ta hand om dess tillräckliga reglering. Vi ska säkerställa att den artificiella intelligensen utnyttjas rättvist när det skapas något nytt. Vi ska ta hand om att konstnärer och andra arbetstagare har rätt till resultaten av sitt arbete. Vi ska säkerställa att den nya teknologin inte hotar ställningen av arbetstagare, småföretag eller andra som befinner sig i en svagare ställning.

Vi ska ta hand om att mångsidig kultur och konst utgör grunden för bildning, utveckling och innovationer också i framtiden. Vi ska utnyttja mångfalden av språk, kulturer och områden i ökningen av kompetens. Vi ska stödja kultur- och konstskaparnas mobilitet mellan EU-länderna och förstärka EU:s kulturbudget.