Ambitiös och reformerande näringslivspolitik

Teknologin är vår viktigaste metod att omvandla Finlands, Europas och hela världens framtid så att den blir hållbar. Digitaliseringen och dataekonomin har en nyckelposition för att lösa klimatkrisen.

Finländska företag ska uppmuntras till att förnya sig och att växa till internationella mått. Finland har ett mångsidigt och friskt företagsnätverk som vågar och investerar. Framgångsrika företag ombesörjer även sysselsättningen och bidrar för sin egen del till finansieringen av välfärdssamhället.

Under Marins regeringstid har Finland åter på ett hållbart sätt stigit till de mest konkurrenskraftiga länderna i världen – i internationella jämförelser var vår placering bättre än någonsin sedan 2005.

Under nästa valperiod måste vi skapa grunden för framtidens industripolitik. Finlands industri ska förlita sig på en hög förädlingsgrad, högre produktivitet, ökat utnyttjande av robotiken, kompetens, utsläppsfrihet och ett mer omfattande antal framgångsrika aktörer än idag. Statens roll i industrins framgång är i första hand att stå för verksamhetsmiljöns stabilitet och förutsägbarhet, en tillräcklig investeringsgrad, antalet experter och verksamhetsförutsättningarna.

Vi vill vara världens mest konkurrenskraftiga verksamhetsmiljö för klimatindustrin och föregångare inom dataekonomi – för affärsverksamhet som förbättrar världen. Den digitala världsekonomin förändras snabbt och kräver en modig, strategisk näringslivspolitik.

Uppdragsdriven näringslivspolitik

Näringslivspolitiken måste vara uppdragsdriven vilket i paraktiken nnebär att regeringen i samband med forskare och centrala intressentgrupper ställer upp samhälleliga mål på lång sikt som styr beslutsfattandet. Uppdragen förutsätter balanserad och strategisk ledning. Näringslivspolitiken ska till sina utgångspunkter vara bransch- och teknologineutralt, men ett litet land ska även djärvt kunna rikta sina begränsade satsningar på sina styrkor.

Företagen önskar framför allt förutsägbarhet i investeringsbesluten. Särskilt i den nuvarande krisfyllda världstiden kan framtiden se osäker ut – som värst kan den fördröja eller rent av skjuta upp investeringar in i framtiden. Det är en hederssak för en regering ledd av socialdemokraterna att skapa säkerhet i en osäker tid och pålitlighet i de varierande förhållandena – särskilt då innovationscyklerna för det mesta är längre än regeringsperioderna.
En fungerande konkurrens är till konsumenternas fördel och stöder ökad produktivitet. SDP understöder en ambitiös konkurrenspolitik. Konkurrensmyndigheternas befogenheter och resurser bör ligga på en nivå som möjliggör äkta ingripande i centraliserade marknader och vid behov i att splittra företag som växt och blivit för dominerande.

Vi satsar på export och internationell tillväxt

Finland och vårt internationella nätverk bör vara närvarande där vi kan skapa hållbar tillväxt. Detta förutsätter förändringar i verksamheten hos organisationerna som lyder under utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet. Det viktigaste är att utarbeta gemensamma mål.

Resultaten från de finländska företagens internationalisering visar att vår näringslivsstruktur inte har blivit mångsidigare på ett förväntat sätt och detta är ett stort problem för Finlands hållbara tillväxt. Företagens internationalisering bör stödas starkare och mer strategiskt än tidigare.

Exportfrämjande åtgärder bör utföras som ett förvaltningsgränsöverskridande samarbete där även högskolorna och forskningsinstituten spelar en stark roll vid sidan av företagen och de offentliga organisationerna. Det är viktigt att FOU-verksamheten och exportfrämjandet i fortsättningen även kan finnas i olika organisationer. Exportfrämjandets gemensamma planerings- och reaktionsförmåga då ekonomins strukturer och branscherna förändras ska ökas. Företags- och affärsverksamhetsutbuden samlas i samarbete och på ett förutsägande sätt av Team Finland-aktörerna. Verksamheten leds tillsammans samt skräddarsys och riktas i samarbete även mot nya branscher. Man kan även bygga upp utbud som helt förbipasserar de traditionella branscherna. EnergySampo som håller på att beredas och exporthelheterna som byggs på Nokias 5G-lösningar är bra exempel på detta.

SDP:s mål är att den hållbara tillväxten inom Finlands export ligger på minst samma nivå som i jämförelseländerna, målet är två procent per år. Finlands starkare tillväxt och produktivitet kommer till stor del via företagens tillväxt och investeringar.

Företagen ska erbjudas en tydlig tillväxtstig. De tjänster som erbjuds företagen och stödsystemet ska fungera med företagen i centrum och bilda en stig från ensamföretagande till internationell tillväxt – inte så att företagaren i tur och ordning uträttar ärenden med varje myndighet och utreder möjligheterna till stödsystem.

Företagen ska få en Team Finland-kontaktperson via vilken det går smidigt och resultatrikt att uträtta ärenden med olika myndigheter i hemlandet och internationellt. Intill tillväxtstigen samlas även privata aktörer som stöder företagen till exempel med finansiering för internationaliseringen, rekryteringar och med att stärka kompetensen. Nätverken för Finlands exportfrämjande ska sträcka sig till landskapen och städerna. Funktionerna som främjar export och internationalisering ska förenklas, de internationella funktionerna ska förenas till en helhet och Team Finland-organisationernas strategiska styrning ska stärkas genom att fastställa en gemensam strategi och mål för dem.

Produktivitet, tillväxt och välfärd med nyfikenhetsforskning

Som det stora målet för forsknings-, produktutvecklings- och innovationspolitiken har omfattande godkänt linjeringen om att nivån på FOU-finansieringen ska vara 4 procent av BNP 2030. Grunden för hela FOU-systemet och anammandet av ny information är en stark basforskning och utbildning vars långsiktiga ökade finansiering bör tryggas. De största investeringarna för att nå målen kommer från den privata sektorn och därmed ska man i den företagsdrivna innovationspolitiken systematiskt beakta hävstångseffekten. Även för olika innovationsfinansieringsinstruments del bör man vara flexibel, i helheten ska alltså ingå direkta stöd, lån, garantier, kapitalplaceringar och noga förberedda skatteavdrag.

FOU-systemet ska utvecklas som en helhet. Då den offentliga FOU-finansieringen ökar, ska finansieringen i regel riktas balanserat till alla olika delar i innovationssystemet. Man måste konsekvent och balanserat kunna höja de nuvarande aktörernas finansieringsnivåer. I det inledande skedet av finansieringens tillväxt bör man fästa särskild uppmärksamhet vid stödet för företagscentrerad tillämpad forskning tillsammans med universiteten, forskningsinstituten och företagen.

I Finland behövs mer såväl företagsdriven tillämpad forskning som även basforskning till exempel på högskolorna. Målet på 4 procent av BNP är så ambitiöst att ett nollsummespel i finansieringen av olika institutioner inte främjar saken, utan nivåerna bör höjas överlag. De FOU-helheter som stöds bör vara tillräckligt stora för att garantera finansieringens effekter.

I innovationspolitiken kan man heller inte betona vikten av förutsägbarhet för mycket. Systemet måste vara agilt, men de instanser som utför innovationsarbetet måste få arbetsro att utföra sitt arbete långsiktigt. För att stärka förutsägbarheten bör man fortsätta det parlamentariska arbetet över valperioderna genom att uppdatera strukturerna för FOU-finansieringen och planen för hur den fördelas varje valperiod.

I innovationspolitiken bör man stöda radikala innovationer som förnyar hela branscher eller affärsverksamhetsmodeller både nationellt och på EU-nivå. Detta innebär i praktiken att allt fler offentligt understödda innovationsförsök misslyckas, men i ett starkt system ska det finnas möjlighet även till detta.

Statens och kommunernas årliga anskaffningar på cirka 45 miljarder euro inverkar väsentligt på utvecklingen av näringsverksamheten. Anskaffningarna ska planeras så att de stöder utvecklingen av den finländska näringsverksamheten och efterfrågan på nya innovationer. Det är centralt att det ekologiska och sociala ansvaret samt omfattande inverkan styr anskaffningarna. Dialogen mellan företagen och den offentliga förvaltningen är väsentlig. Kommunerna ska ges mer omfattande redskap inom närings- och sysselsättningspolitiken än idag genom att exempelvis ge dem de verktyg NTM-centralerna har.