Vi återställer Finland som ett toppland inom utbildning

SDP:s bildningspolitik baserar sig på en vision om världens mest kunniga folk. Under den gångna valperioden har vi genomfört de första, kritiska stegen för att återställa hedern hos kompetensen och utbildningen. Vi har återställt varje barns rätt till en småbarnspedagogik av hög kvalitet på heltid, utvidgat läroplikten och ökat finansieringen till utbildningen. Nästa steg är att särskilt fokusera på att stärka grundskolan , så att varje barn och ung verkligen får en jämlik utbildning av hög kvalitet. Idag i grundskolan har skillnaderna mellan elevernas kunnande vuxit och inverkan av elevens bakgrund på läranderesultatet har ökat. I Finland har sambandet mellan den socioekonomiska bakgrunden och elevernas kunnande varit bland det lägsta i OECD-länderna, men i den senaste studien har sambandet stigit till medelnivån.

Vi stöder var och ens inlärning

Varje barn och ung person har rätt att få det stöd hen behöver, så att jämlikhet och varje elevs lika möjligheter i utbildningen förverkligas för alla. Vi vill förnya systemet för stödet för lärandet till att sömlöst täcka hela skolvägen från småbarnspedagogik till högskoleutbildning enligt elevens behov.

Utvecklingen av stödet för lärande med trestegsmodellen måste fortsätta. Vad gäller stödet för lärandet måste man tydliggöra de olika nivåerna för stödet och de resurser de kräver och granska dimensioneringen av undervisningsgrupperna så att de beaktar antalet elever som behöver stöd. Byråkratin kring stödet måste minska. Förutsättningarna för stödet för lärandet ska tryggas genomen tillräcklig tillgång till speciallärare, psykologer och skolkuratorer och finansiering.

I all utbildningspolitik bör man fästa bättre uppmärksamhet vid hur kön, bostadsort och socioekonomisk bakgrund inverkar på barnens och ungdomarnas inlärningsresultat. Pojkarnas sämre inlärningsresultat är ingen naturlag, utan våra skolor måste trygga alla elever likadana möjligheter att klara sig i studierna.

Stödet och resurserna måste bättre hänvisas så satt de stöder elevernas jämlika möjligheter. Elever som talar ett annat språk än finska eller svenska som modersmål ska erbjudas tillräckligt stöd för inlärningen av de inhemska språken tillräckligt länge så att inlärningen inte försvåras på grund av bristande språkfärdigheter.

Vi satsar på en småbarnspedagogik av god kvalitet

Varje barn har rätt till en trygg barndom. Rätten till en småbarnspedagogik av god kvalitet är en del av en trygg barndom. Den är även en del av uppväxten i en trygg och pålitlig miljö där de små lär sig agera tillsammans, skapa fungerande människorelationer och hittar sina sätt att vara verksamma som en del av gemenskapen. Det stöd omsorgen och fostran inom småbarnspedagogiken ger familjerna är viktigt.

Barnen börjar skolgången ur allt mer olika bakgrunder. En småbarnspedagogik av god kvalitet jämnar ut inlärningsmöjligheterna på skolvägen. Trots det ligger barnens deltagande i småbarnspedagogiken i Finland på en låg nivå granskat på europeisk nivå.

I de andra nordiska länderna når deltagandegraden i småbarnspedagogiken för åldersgrupperna över 3 år EU:s mål för deltagandegrad på 96 procent, men i Finland ligger deltagandet på under 90 procent. SDP:s mål är att få deltagandegraden i den finländska småbarnspedagogiken upp på en nordisk nivå. Detta kan vi nå genom att stegvis gå mot en avgiftsfri småbarnspedagogik. Som det första steget ska den avgiftsfria småbarnspedagogiken omfattas till barn över 3 år och avgiftsfriheten ska börja från de äldre årsgrupperna och gå mot de yngre.

En småbarnspedagogik av hög kvalitet är varje barns bildningsmässiga grundläggande rättighet. Den stöder barnens utbildningsmässiga jämlikhet, ett livslångt lärande och förebygger ojämlikhet mellan barnen effektivt. Centrala kvalitetsfaktorer i småbarnspedagogiken är personalens utbildning och kompetens, barngruppens storlek samt personalstrukturen.

Vi stärker den offentliga småbarnspedagogiken

Inom den grundläggande utbildningen har det redan länge funnits privata skolor. De privata skolorna strävar dock inte efter vinster, eftersom lagen om grundläggande utbildning inte möjliggör vinststrävandet. SDP:s långsiktiga mål är att utvidga detta förbud mot vinststrävande även till småbarnspedagogiken.

De privata småbarnspedagogiktjänsterna ska alltid fungera med samma kvalitetskriterier och samma klientavgifter som de offentliga tjänsterna och de får inte välja ut barnen. Klienternas mångfald och varje barns lika rättighet till småbarnspedagogik gäller all småbarnspedagogik som genomförs med offentliga resurser. Privata småbarnspedagogiktjänster ska inte få ordnas vinstdrivande.

Grundskolan är A och O

Socialdemokraterna vill stärka grundskolans ursprungliga mål. I alla skolor runt om i Finland ska man ha möjlighet till undervisning av hög kvalitet och lärande av grundläggande färdigheter. Arbetet som inleddes under Sanna Marins regeringsperiod för att förbättra kvaliteten, jämlikheten, jämställdheten och läranderesultaten i den grundläggande utbildningen ska fortsätta genom att stärka principen om närskola.

Att stärka de grundläggande färdigheterna ska föras in i kärnan av utvecklingen av grundskolan. Utgående från Pisa-resultaten har de finländska skolelevernas läranderesultat haft en nedåtgående trend under hela 2000-talet. Även coronan har orsakat en kompetens- och välvärdskuld.

På grundstadiet ska det gå att skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter så att den unga klarar sig i utbildning på andra stadiet. Läs- och skrivkunskaper och matematiska färdigheter samt digitala färdigheter, språkfärdigheter, mediaförståelse, demokratifärdigheter och känslofärdigheter är centrala medborgarfärdigheter idag och det ska vara grundskolans centrala uppgift att stärka dessa. Med hjälp av dem kan man stärka den utbildningsmässiga jämlikheten och minska ojämlikheten. Samtidigt ska man satsa på att utveckla stödet för lärandet samt invandrarnas förberedande undervisning och stärkandet av utbildningsstigarna i de inhemska språken.

Under den kommande mandatperioden måste man genomföra en parlamentarisk totalreform av lagen om grundläggande utbildning och en uppdatering av läroplansarbetet som en fortsättning av reformen av läroplikten.

Samtidigt måste man säkerställa en tydligare möjlighet för att följa upp, vägleda och samordna ett likvärdigt genomförande med hög kvalitet av barnens rättigheter och tjänster. Både regionala skillnader och skillnader mellan skolorna i kvaliteten på utbildningen  påverkar redan idag i för hög grad om man fortsätter till vidare utbildning och inlärningsresultaten. Samtidigt är det viktigt att sörja för att innehållet i och strukturerna för den grundläggande utbildningen motsvarar dagens och den oändligt föränderliga världens kommande behov.

Vi vill utveckla och reformera grundskolan för att rätta till identifierade problem. I reformen av grundskolan ska undervisningspersonalen vara tydligt involverade. Finansieringen av den grundläggande utbildningen ska motsvara de uppgifter som anvisats kommunen.

Vi fortsätter utveckla andra stadiet

Utvidgningen av läroplikten har varit en historisk reform, där man redan på kort tid sett tecken på en minskning av skolavhoppen. Reformen är dock bara i ett tidigt skede och samtidigt finns spåren av de tidigare regeringarnas nedskärningspolitik kvar. Vi vill stärka kvaliteten på utbildningen på andra stadiet genom att öka stödet till de studerande och utveckla innehållet i undervisningen. Samarbetat mellan utbildningen på andra stadiet och den grundläggande utbildningen ska ökas för att övergångarna ska vara flexibla och så att man kan stärka kunnandet av grundläggande färdigheter.

Avklarandet av utbildningen på andra stadiet stärks genom att garantera tillräckliga och rätt allokerade resurser för att ordna en undervisning av hög kvalitet. Reformen av läroplikten har ökat deltagandet på andra stadiet. Nästa steg är att garantera att alla kan avlägga en examen på andra stadiet.

Ett högklassigt och tillgängligt anordnande av gymnasieutbildning och yrkesutbildning kräver idag mer samarbete. Det måste vara enklare än tidigare att förena undervisningssamarbetet och olika examensdelar. Samtidigt bör man säkerställa att utbildning på andra stadiet besvarar de regionala arbetskraftsbehoven samt stärker uppkomsten av en stark allmänbildning och kompetensnivå runt om i Finland. Utbildning på andra stadiet ska besvara inte bara arbetsmarknadens förutsättningar, utan även mer omfattande de förutsättningar som ett aktivt deltagande i samhället kräver. Mediaförståelse, digitala färdigheter, kontinuerlig inlärning och delaktighet i samhället är teman som utbildning på andra stadiet också ska besvara.

Vi höjer finländarnas utbildningsnivå

Högskoleutbildningen spelar en betydande roll i ökningen av bildningen samt som en källa till ekonomisk tillväxt. Finländarnas kompetensnivå har dock inte stigit de senaste årtiondena. Samtidigt har antalet som avlagt högskoleexamen stigit internationellt som högst till cirka 70 procent av de unga åldersklasserna och Finland har hamnat klart efter jämförelseländerna. SDP:s mål är att höja den finländska kompetensnivån. Vi bör ställa upp ett ambitiöst mål om att andelen under 35-åringar som avlagt högskoleexamen är 60 procent på 2030-talet, varefter höjningen av utbildningsnivån måste fortsätta.

Efterfrågan på högskoleutbildade ökar kraftigt på arbetsmarknaden, vilket innebär att vi måste kunna höja finländarnas utbildningsnivå. Efterfrågan ökar även det parlamentariska engagemanget vid att öka FOU-satsningarna till 4 procent av bruttonationalprodukten.

Antalet internationella studerande ökas minst till det tredubbla före 2030 och deras möjligheter att få sysselsättning i Finland förbättras. Samtidigt bör man öka samarbetet mellan högskolor och arbetsgivare så att så många som möjligt ska ha en verklig möjlighet att få jobb i Finland. Därför bör man även stärka utbildningen i inhemska språk i de engelskspråkiga examensprogrammen.

Vi förbättrar lärarnas välbefinnande och kompetensutveckling

Kompetensens grund är yrkeskunniga och välmående lärare som finns i tillräckligt antal på alla stadier från småbarnspedagogiken till högskolan. Lärarnas arbetsförhållanden ska förbättras och fler ska önska söka till läraryrket. För att förbättra dragnings- och hållkraften måste man för lärarna trygga välmåendet i arbetet, upprätthålla kompetensen, möjliggöra stöd för utveckling inom rollen som lärare samt göra olika sätt att skaffa behörighet smidigare. Finland kan för sin egen del även vara en större utvecklare än sin storlek av lärarskapet på ett globalt plan.

SDP vill att antagningsantalen till lärarutbildningen ligger på tillräcklig nivå för att trygga en högklassig undervisning från småbarnspedagogiken till högskolorna. Man bör även utveckla snabba möjligheter för lärare att skaffa behörighet.

Finländska lärare har en hög kompetens som är unik på global nivå. Trots det måste man förbättra arbetsförhållandena och göra så att lärare och skolornas hela personal trivs. Alla personer som arbetar i skolan ska ha verkliga möjligheter att utveckla sin kompetens under sin karriär. Detta innebär inte bara rätten till fortbildning under karriären utan även särskilt stöd för unga lärares arbete till exempel med mentorprogram.

Vi satsar på ständig utveckling av kompetensen

En hög kompetens- och utbildningsnivå är den bästa garantin för medborgarnas välfärd och samtidigt nyckelfaktorer till Finlands framgång. Det finns allt färre arbetsuppgifter som görs utifrån kunnandet från det grundläggande stadiet. Under Sanna Marins regeringsperiod har man genomfört en parlamentarisk reform av den ständiga inlärningen som främjar inlärningen i arbetslivet, skapar ett servicesystem för ständigt inlärning och ökar delaktighetens jämlikhet genom att förbättra tillgången till tjänster. Utvecklingen av systemet för kontinuerligt lärande ska fortsätta så att det motsvarar de behov det snabbt föränderliga arbetslivet medför, så att människorna hålls kvar i arbetslivet. Dessutom förändrar övergången mot ett digitalt samhälle snabbt arbetsbilderna och -uppgifterna. I den här förändringen behövs en förutsägande utveckling av kompetensen samt ett nytt slags omställningsskydd. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid stärkandet av vuxnas grundfärdigheter, men alla bör under sin karriär även ha möjlighet till mer långvariga studier samt till att utveckla kompetensen vid sidan av arbetet.

SDP föreslår ett omställningsskyddsprogram som stöder uppdateringen av kompetensen för en ny bransch till följd av de brytningar som arbetslivet möter. Särskilt bör man säkerställa kraven som en rättvis övergång och den digitala brytningen ställer. Att förutse behoven av kontinuerligt lärande och uppdateringen av kompetensen är det bästa skydden de globala ändringarna i arbetet, teknologin och världen. Arbetslivets förändringar är en del av mer omfattande globala fenomen så det lönar sig att utnyttja internationellt lyckade modeller i skapandet av omställningsskyddet.

Studier med arbetslöshetsförmån bör göras lättare. Vuxenutbildningsstödet är ett viktigt medel för omskolning och det bör stöda utbildningen hos särskilt underrepresenterade grupper. Det bör utvecklas så att det verkligen möjliggör nya studier för personer i olika livssituationer.

Arbetsgivarens roll och ansvar för ständig inlärning på arbetsplatserna bör ökas. Arbetslivslagstiftningen och finansieringen ska kunna användas som metoder för att uppmuntra ordnandet av arbetsuppgifterna och -gemenskaperna så att de stöder utvecklingen av kompetensen. Målet är att arbetstagarens kompetens fördjupas och utvidgas genom inlärning i arbetet under hela karriären.

Nästa regeringsperiod ska man skapa en tydlig lagstiftningsram för kontinuerlig inlärning. Utgångspunkten ska vara rätten till kontinuerligt lärande, en ökning av utbildningsmässig jämlikhet samt tillräckliga resurser såväl för utbildningssystemet som för att möjliggöra kontinuerligt lärande. Som en del av denna nya ram ska det finnas en ny utbildningsform, arbetslivsutbildning. Arbetslivsutbildningen är kortvarig, icke-examensformad och mångformad till sitt genomförande. Målet är att erbjuda så många som möjligt ny kompetens under arbetslivet och i olika livssituationer. Denna nya kompetens ska även erkännas som en del av annan kompetens och annan utbildning.

Vi förbättrar studerandenas inkomster

Studiestödet utvecklas främst som en del av reformen av det övriga socialskyddssystemet. SDP:s mål är att förbättra studerandenas inkomster och minska studiestödets lånebetonade karaktär. Under den kommande valperioden ska studerandenas inkomst tryggas särskilt genom att höja studiepenningens nivå och göra årliga indexgranskningar.

Vi utreder och verkställer metoder för att göra det smidigare att driva in högskolestuderandenas hälsovårdavgift ur studerandenas synvinkel. Målet är att de inte ska behöva drivas in i efterhand.