Målen för det internationella samarbetet måste vara ambitiösa

Klimatförändringen, minskningen av den biologiska mångfalden och energibristen besvaras genom satsningar på förnybar energi och infrastruktur samt genom att stöda resursproduktionen och teknologiska innovationer. Klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden stannar inte upp för att vänta på att vi återvänder till fredstider, utan vi måste fortsätta och påskynda arbetet för att stoppa dem. Vi måste satsa på det internationella klimatarbetet. Genom att visa riktningen och skapa alternativ uppmanar Finland även större länder till klimatåtgärder. Samtidigt är vi ett land som utvecklar innovationer som bekämpar klimatförändringen.

Fredsarbetets betydelse har ökat till följd av de oroligheter som uppkomsten av aggressiv nationalism och klimatförändringen har orsakat. Fredsarbetet och verksamheten vid Fredsförmedlingscentralen, som grundats för att stöda det, måste fortsättningsvis stödas målmedvetet.

Att säkerställa alla aktörers jämlika delaktighet är centralt för att fredsprocessen ska lyckas. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att stärka delaktigheten för kvinnor och unga. Varje medborgare lider av följderna av krig och konflikter, därför måste alla involveras även i sökandet efter lösningar. Medborgarnas omfattande stöd är nödvändigt för att garantera att fredsprocesserna är hållbara.

Kraftpolitikens utspridning, demokratins avsmalning, energikrisen samt den ökade livsmedelsbristen och bristen på råvaror till gödsel som försvårar den hotar genomförandet av de mänskliga rättigheterna världen över. Finlands ska stärka arbetet som stöder verkställandet av de mänskliga rättigheterna såväl inom sin verksamhet som inom ramarna för EU, FN och människorättsorganisationerna. Som en del av detta ska verksamhetsförutsättningarna för rättsstatscentret som grundats vid Helsingfors universitet målmedvetet stärkas den här perioden.

Vi stärker utrikes- och säkerhetspolitiken

På grund av ändringarna i säkerhetsmiljön har betydelsen av samarbete betonats även i Finlands försvarspolitik. Under ledning av SDP sökte Finland med starkt stöd från medborgarna medlemskap i Nordatlantiska fördragsunionen och inledde förberedelser på strategisk och taktisk nivå för medlemskapsprocessen. I en värld där kraftpolitiken ställs på sin spets sker drivandet av Finlands försvarsintressen mest effektivt som en del av en mer omfattande gemenskap där Finland som medlem har en aktiv roll i stödet för och utvecklingen av försvarssamarbetet och förebyggandet av konflikter.

Utvecklingen av Finlands egna nationella försvar baserar sig även i fortsättningen på ett försvar av hela landet och dess befolkning, på allmän värnplikt och ett tätare internationellt samarbete.

Övningar, försörjningsberedskap, cyberförsvar, militär underrättelse och utveckling och anskaffning av försvarsteknologier har redan länge skett som en del av samarbete med stater av samma åsikter, eftersom detta är det effektivaste sättet att agera. Som medlemsland i Nato fördjupas samarbetet och tilliten. Det räcker dock inte med enbart ett medlemskap utan Finland måste ständigt utveckla sin kompetens och sin delaktighet i upprätthållandet av den gemensamma säkerheten på alla nivåer av statsförvaltningen. Säkerheten ska förstås som en faktor som genomskär hela samhället och som förenar det nationella försvaret, försörjningsberedskapen, samarbetet och tryggandet av stabiliteten i samhället.

Som fullvärdig medlem i Nato har Finland samma rättigheter och skyldigheter som alla andra medlemmar i alliansen. Finland ansöker inte om dispens utan bär sitt ansvar, men kommer heller inte att överlämna sin nationella beslutsmakt om resurserna för sitt försvar, om omfattningen på internationella övningar, om placeringen av permanenta funktioner i Finland eller vad gäller kärnvapen. Nato är ett samarbetssystem som baseras på tillit där det inte finns några mekanismer för att överskrida den nationella beslutsmakten.

Riktlinjerna för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik uppdateras och Finlands ställning som en del av försvarssamarbetet definieras utifrån våra nationella behov i den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen för nästa valperiod. Genom samarbetet öppnas flera nya möjligheter för Finland upp för påverkan gällande bland annat försörjningsberedskapen, underrättelseverksamhet och organiseringen av ett gemensamt försvar.

Framtiden är samarbete, beredskap och påverkan

I dagens världssituation betonas behovet av beredskap. Detta har Finland på många sätt tagit hand om genom att förbereda sig på både militära kriser, hybrid-, cyber och civilkriser både nationellt och genom fördjupat internationellt samarbete. Finland måste samtidigt kunna förbereda sig på det värsta och på alla sätt påverka att det värsta inte förverkligas.

Finlands aktivitet i förebyggandet av konflikter, för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen och för att främja nedrustningen bör fortsätta och stärkas.

Vid sidan av Nato-processen bör Finland satsa på EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, utvecklingen av den europeiska säkerhetsarkitekturen och på återinförandet av betydelsen hos Europas säkerhets- och samarbetsorganisation. SDP betonar hur viktigt det är att Europeiska unionen kan besvara utmaningen som hotet från auktoritära länder ställer mot sina medborgare och grannländer i rätt tid, effektivt och enhetligt. Den nu skådade användningen av militär makt kan få fortsättning även inom andra delar av politiken om den inte stoppas tillräckligt effektivt. Här kommer EU:s roll att vara oersättlig. Europeiska unionen är fundamentalt en fredsorganisation med rötterna i samarbete.