Det EU vi vill ha

Finlands närmaste och mest centrala verksamhetsmiljö är den Europeiska unionen. Det är Finlands viktigaste ekonomiska och politiska referensram. EU stärker välbefinnandet, ökar samverkan mellan människor, nationer och företag samt främjar universella värderingar: demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Europeiska unionen är även en betydande säkerhetspolitisk aktör.

Unionen bör dock ständigt utvecklas. Unionen ska vara mer fungerande än idag, med bättre beredskap och den ska främja européernas välbefinnande för att vi tillsammans ska kunna klara av framtidens utmaningar. De kommande åren måste vi fortsätta arbetet för att effektivera unionens beslutsfattande och öka demokratin. Majoritetsbeslutsfattandet måste ökas och rättsstatsprincipen ska följas i allt beslutsfattande. Finland måste vara initiativtagande och progressiv i utvecklingen av unionen.

Unionen och dagens internationella samarbete har byggts upp på principen där världen följer regler och avtal. Detta måste vi hålla fast vid. Europeiska unionen har en tät och tväradministrativ koppling med alla politiska sektorer. EU-beslutsfattandet är vårt vardagliga beslutsfattande.

Efter pandemin och det krig Ryssland startade måste vi fokusera på att stärka Europeiska unionen och dess befogenheter. Vid kommande kriser måste vi vara betydligt bättre förberedda. Unionen bör vara förberedd på olika kriser. Därför är det viktigt att stärka unionens allmänna kristålighet, EU:s kapacitet inom säkerhetssamarbete samt som skapare av internationell fred.

Ett globalt system bland flera parter utifrån regler är Finlands fördel. Vi kan endast besvara gränsöverskridande utmaningar med internationellt samarbete. EU:s roll och inflytande måste stärkas.

SDP främjar ett helhetsomfattande sätt att närma sig stärkandet av EU:s, medlemsländernas och medborgarnas säkerhet. De närmaste åren bör man fästa uppmärksamhet vid att besvara Europas betydligt förändrade säkerhetssituation och vidareutveckla EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. Dessutom bör man satsa på EU:s kristålighet, eller resiliens: exempelvis på EU:s industris konkurrenskraft och leveranssäkerhet, bekämpningen av hybridhot, stärkande av försörjningsberedskapen samt beredskap inför framtidens hälsokriser.

Unionen måste ha ett helhetsomfattande sätt att närma sig flyttningsrörelsen och utvecklingen av Schengen som respekterar de internationella avtalen.

Europeiska unionen har globalt inflytande även på regleringen, eftersom regleringen som görs inom unionen indirekt inverkar överallt i världen. Unionen bör utnyttja denna styrka.

EU är koldioxidneutralt i god tid före 2050

EU har ställt upp som mål att nå koldioxidneutralitet före 2050. Då man ställt upp en relativt lång tidsperiod för uppnåendet av målet, är det motiverat att man följer upp arbetet för att nå målet och att man i möjligaste mån förkortar tidtabellen. Det är viktigt att man från EU:s gemensamma budget stöder en rättvis övergång i alla medlemsstater.

För att nå målet med koldioxidneutralitet måste man ställa upp hållfasta mål och tidtabeller för de olika sektorerna. Befintliga fonder, såsom medlen avsedda för att stöda jordbruket, måste allokeras tydligt till minskande av utsläpp och anpassning till förändring.

EU:s ekonomi- och finanspolitiska regler ska förnyas

De kommande åren kommer Europeiska unionens ekonomi- och finanspolitiska regler att tas upp för granskning. Reglernas centrala uppgift är att skapa rättvisa, jämna marknadsförhållanden och minska riskerna. Detta har inte lyckats särskilt vad gäller skuldsättningen och SDP anser det vara nödvändigt att förnya EU:s finanspolitiska regler.

I framtiden ska ett centralt mål i utvecklingen av unionens ekonomipolitik vara att skapa en hållbar ekonomisk tillväxt, förbättra välbefinnandet hos unionens medborgare och en bekämpning av gränsöverskridande problem. Reglernas uppgift är att trygga finanspolitikens hållbarhet i medlemsstaterna. Varje medlemsstat ansvarar för sin ekonomipolitik, dess hållbarhet samt för att utföra de strukturförändringar och framtidsinvesteringar som behövs. Varje land är i regel ansvarig för sina skulder och sporrar för överskuldsatthet ska inte skapas.

Ett konkurrenskraftigt Europa

I planeringen och skapandet av en internationell teknologipolitik bör Finland även i fortsättningen vara försvararen av en pragmatisk konkurrenspolitik i Europeiska unionen. EU ska vara en utvidgad hemmamarknad för Finland – och till exempel till de delar som den digitala inre marknaden inte verkställs ska Finland målmedvetet avlägsna hinder och strida mot protektionismen.

I den europeiska näringslivs- och industripolitiken bör man sikta på etisk dataekonomi, genombrottet för nya teknologier och innovationsverksamheten.

SDP understöder utvecklingen av EU:s öppna strategiska autonomi särskilt inom teknologin. Skadliga beroendeförhållanden av tredje länders produktion som ökar sårbarheten ska minskas.

Vi tryggar de sociala rättigheterna och arbetstagarnas rättigheter i en föränderlig omgivning

SDP främjar en helhetsmässig utveckling av EU:s sociala dimension. Utgångsläget är att stärka arbetstagarnas rättigheter, men även verkställandet av de sociala rättigheterna mer omfattande på hela unionens nivå. Verkställandet av de sociala rättigheternas pelare ska alltjämt utvecklas.

De allra mest osäkra arbetsformerna, såsom nolltimmesavtal mot arbetstagarens vilja, ska förbjudas inom hela EU. Förbättringen av självsysselsatta och egenföretagares ekonomiska och sociala arbetsmarknadsposition förutsätter gemensamma, EU-omfattande spelregler. Realiseringen av de sociala rättigheterna ska säkerställas även i den digitaliserade världen, särskilt i plattformsekonomin. SDP främjar jämlikheten mellan könen i arbetslivet, bland annat genom en ökad öppenhet inom lönesättningen på europeisk nivå.

SDP vill stärka EU:s förmåga att besvara hälsopolitiska kriser och främja EU:s förmåga att koordinera lösningar på hälsoutmaningar. Utöver beredskapen inför framtidens pandemier bör man dessutom utveckla exempelvis cancerbekämpningen och utvecklingen av hälsoteknologier på EU-nivå.