Finansieringen av välfärdsstaten förutsätter tillräckliga skatteintäkter
Finlands beskattning har som helhet minskat de senaste åren. År 2015 var skattegraden 43,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten och i slutet av den här valperioden 2023 kommer den att sjunka till 41,9 procent enligt FM:s prognos. Under hela valperioden har skattegraden alltså minskat med 1,6 procentenheter. En så här stor förändring i den totala skattegraden motsvarar cirka 5 miljarder euro. Det förutspås att skattegraden fortsätter sjunka under nästa regeringsperiod om skattegrunderna inte förändras.
I en mer omfattande internationell granskning är alla länder i Norden länder med hög beskattning. I förhållande till övriga nordiska länder är Finlands totala skattegrad inte hög. I Danmark är den totala skattegraden hela 4,6 procentenheter högre än i Finland. Med den danska skattegraden skulle Finland alltså inte alls ha något hållbarhetsgap. Även skattegraden i Sverige är 0,7 procent högre än i Finland.
För att täcka hållbarhetsgapet anser SDP att en tätning av skatteunderlaget behövs nästa valperiod. Man bör samla in tilläggskatteintäkter på ett rättvist sätt från de minst skadliga objekten så att den ekonomiska ojämlikheten minskar.
Beskattningen ska som helhet förnyas och bli mer progressiv än idag. Inkomstbeskattningen för små- och medelinkomsttagare får inte stiga. Höginkomsttagarna och de mest förmögna kan däremot betala högre skatter än idag särskilt i situationer där deras beskattning förblir på lägre nivå idag än övriga som får lika stora inkomster till exempel på grund av skillnader i kapital- och inkomstbeskattningen.
Skatteunderlaget ska utvidgas och tätas
Att göra skatteunderlaget tätare ökar beskattningens progression och ökar skatteintäkterna. Värdehöjningen hos placeringar som idag ges i arv eller gåva hamnar utanför kapitalbeskattningen. SDP föreslår en utvidgning av skatteunderlaget så att dessa nuvarande skattefria intäkter, eller värdehöjningar, som samlas hos de förmögna omfattas av beskattningen. Samtidigt bör man säkerställa att motsvarande placeringsförluster är avdragsgilla i beskattningen.
Skatteunderlaget utvidgas även genom att driva in en skatt som riktas mot värdeökningen av banker och andra finansinstitut som är befriade från mervärdesskatter samt försäkringsavgiftsskatt till exempel i form av en finansverksamhetsskatt. Även övriga skattestöd som minskar kapitalets skatteunderlag och ställer företag och medborgare i ojämlik ställning ska tas bort eller förnyas. Till exempel riktas företagaravdraget för närvarande i huvudsak till företagare med hög inkomst, medan företagare med låga inkomster skulle ha mer nytta av lägre inkomstskatteprocenter.
SDP vill få in mera skatteintäkter i huvudsak genom att beskatta ägandet. Beskattningens tyngdpunkt ska överföras till beskattning av ägarskap innan man tätar övriga hål i skatteunderlaget och utvidgar dem. Det är centralt att ingripa i missförhållanden som möjliggör undvikande och kringgående av skatter till följd av att vissa betalar mindre skatt än andra som tjänar och äger lika mycket. Skatteunderlaget tryggas även genom att hålla miljöskatterna på samma nivå i förhållande till utvecklingen av den allmänna prisnivån på samma sätt som i inkomstbeskattningen. Dessutom kan man använda tillfälliga skatter för att finansiera till exempel stora försvarsanskaffningar i fall där deras finansiering direkt från budgeten kan hota finansieringen av andra tjänster och förmåner som är viktiga i välfärdsstaten.
Genom att samla in mer skatteintäkter särskilt från de mest förmögnas egendom och genom att rikta skattelättnaderna till småinkomsttagare ökar jämlikheten. Beskattningen är en central del av inkomstöverföringssystemet och ett nödvändigt verktyg för att kunna minska den ekonomiska ojämlikheten. Väsentligt är att beskattningen är rättvis så att beskattningens progressivitet beaktar betalningsförmågan. Det innebär att stora inkomster och egendomar beskattas högre och de mindre inkomsterna kan befrias från skatt. Förutsättningen för en rejäl beskattning är täta skatteunderlag så att man försvårar undvikande av skatter. Att minska friåkningen stärker även legitimiteten hos det demokratiska systemet och ökar dess trovärdighet.