Barn och ungas inlärningsresultat ska förbättras

Varje barn ska få grundläggande undervisning av hög kvalitet, lärandestöd och behovsenliga läromedel i närskolan. Det ska finnas tillräckliga resurser för undervisning och handledning. Det måste finnas tillräckligt med trygga och kompetenta vuxna i daghem och skolor. Yrkesutbildningen ska erbjuda tillräckligt med närundervisning.

Den tvååriga förskoleundervisningen stärker barnens skolberedskap och hjälper till att säkerställa att alla barn har samma möjligheter till lärande. Varje barn ska ha tillräckliga språkkunskaper när de börjar skolan.

Man måste trygga studiero på skolorna genom att begränsa störande användning av telefoner på lektionerna, stärka lärarnas pedagogiska frihet att besluta om lämpliga lärandesätt och genom att hålla gruppstorlekarna tillräckligt små. Man måste ha kapacitet att minska de störningarna som personalen möter.

Små gruppstorlekar, i synnerhet inom den grundläggande utbildningen, stöder lärandet och elevernas individuella behov. Målet bör vara att gruppstorlekarna ska vara högst 20 elever, i synnerhet i de lägre årskurserna.

Vårdnadshavaren ska se till att barnet och den unga genomför sin läroplikt och därför ska vårdnadshavarnas ansvar att delta i samarbetet mellan skolan och hemmet stärkas. Samarbetet mellan skolan och hemmet ska även stödja vårdnadshavarna, så att de förmår att stödja elevens skolgång.

I kommunerna och välfärdsområdena måste man förhålla sig allvarligt till det ökande illamåendet samt utmaningarna med orken bland barn och unga.

Skolorna ska tillämpa bästa praxis för att stödja barns och ungas välbefinnande, särskilt kring dagsrytmen., bland annat vad gäller dagsrytmen. Till exempel genom att starta skoldagen på högstadiet först klockan 9 kan man stödja de ungas ork och minska tröttheten. Morgon- och eftermiddagsverksamheten måste förnyas och anslutas som en del av skoldagen. För små skolbarn och deras vårdnadshavare är morgon- och eftermiddagsklubbarna viktiga för att stödja en smidig vardag.

I skolorna måste man satsa på att rekrytera fasta vikarier, så att de är så bekanta yrkesutbildade som möjligt för barnen och de unga. Man måste sträva efter att minska mobbning med hjälp av antingen skol- eller läroanstaltsspecifika verksamhetsmodeller samt genom att förbättra barns och ungas känslo- och interaktionsfärdigheter inom småbarnspedagogiken och alla utbildningsstadier.

Barnet eller den unga måste vid behov få hjälp snabbt. Den unga får inte bollas mellan olika tjänster. Ungdomsarbetet som förekommer i skolor och på läroanstalter måste utvecklas och tjänsternas tillgänglighet måste förbättras.

Barn och unga måste stödjas från småbarnspedagogiken ända till arbetslivet. Småbarnspedagogik och förskoleundervisning som stöder fostran och lärande måste vara tillgängligt för alla och de bör bilda en sömlös fortsättning på den grundläggande utbildningen. Varje person har rätt till undervisning av hög kvalitet i sin närskola och i anslutning till den ska man även samla andra tjänster och hobbyer för barn och unga. Genom att stödja hobbyer förhindrar vi marginalisering och minskar ensamhet.

I kommunerna måste man säkerställa att utbildningen på andra stadiet förblir genuint avgiftsfri, så att varje ung person har möjlighet att genomföra studier på andra stadiet, avlägga en examen och uppnå tillräcklig kompetens för arbetslivet och fortsatta studier.

Den röda tråden i familjepolitik ska också vara förebyggande och avgiftsfria tjänster med låg tröskel. Familjerna måste få fungerande tjänster i tillräcklig utsträckning och i rätt tid. I händelse av en krissituation för familjens vuxna måste man även se till barnens hjälpbehov och vice versa. Organisationer spelar en viktig roll som producenter av och experter på tjänster med låg tröskel som erbjuds familjer.

Inom barnskyddet måste man övergå till en förebyggande och familjecentrerad verksamhet, som stöder barnets välbefinnande, minskar behovet av omhändertaganden och stärker familjernas resurser. Dessutom måste man satsa på tidigt stöd, öka resurserna för hjälp med låg tröskel och säkerställa stöd av hög kvalitet för barn som befinner sig i vård utom hemmet. Rehabiliteringen av omhändertagna barn till öppenvården måste främjas och deras bästa intresse måste alltid placeras i första rummet.

Symptom på barns och ungas illamående kan även visa sig i form av våld. Det ingriper man mest effektivt i genom branschövergripande samarbete. I detta samarbete kan till exempel skolan, social- och hälsovården, organisationer, polisen, ungdomstjänsterna och barnets eller den ungas vårdnadshavare delta.

• Förskoleundervisningen måste utökas till att vara tvåårig.
• Inom den grundläggande undervisningen, i synnerhet i de lägre årskurserna, är målet en gruppstorlek på högst 20 elever.
• Störande användning av telefoner under lektionerna måste begränsas.
• Mer pedagogisk frihet för lärare att besluta hurdana lärandesätt som passar olika grupper och elever.
• Tillräckliga metoder för personal vid skolor och läroanstalter för att förebygga störningar och mer behörighet att ingripa.
• Undervisningen i finska eller svenska som andraspråk (F2) måste förnyas och ökas.
• Vårdnadshavarnas skyldigheter att hantera barnets ärenden i skolor och läroanstalter ska vara ännu tydligare i lagstiftningen.
• Skolornas dagsrytm ska stödja barnens och de ungas välbefinnande, till exempel genom att starta skoldagen i högstadiet först klockan 9.
• Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska stödja barnens och familjernas behov.
• Känslo- och interaktionsfärdigheter måste läras ut inom småbarnspedagogiken och på alla utbildningsstadier.
• En verksamhetsmodell mot mobbning till varje skola och läroanstalt.
• Ungdomsarbete och tjänster för barn och unga måste implementeras i alla skolor och på alla läroanstalter.
• Vi måste hålla fast vid ett andra stadium som är genuint avgiftsfritt.
• Bättre rusmedelstjänster och mentalvårdstjänster, samtalsstöd, krishjälp och hänvisning till fortsatt vård utan tidsbokning eller diagnos för unga.
• I varje kommun måste man utarbeta en strategi för erbjudande av hjälp i allt från småbarnspedagogiken till andra stadiet, i vilken man utstakar hurdant stöd som erbjuds och med hurdana resurser.
• Inom familjetjänsterna och barnskyddet måste man satsa på förebyggande tjänster och tjänster med låg tröskel.