SDP:s Kim Berg: SDP stöder tillgång till vård
På onsdagen röstade riksdagen om två ändringar i sjukförsäkringslagen som gäller FPA-ersättningar (RP 174/2024 och RP 195/2024). SDP röstade emot förslaget om assisterad befruktning på grund av problematiska jämlikhetsfrågor men godkände höjda FPA-ersättningar för gynekologiska besök samt för mun- och tandvård.
– Vi motsätter oss inte FPA-ersättningar eller privat tjänsteproduktion i sig. De är effektiva verktyg när den offentliga hälso- och sjukvården inte förmår tillhandahålla tjänster på en tillräcklig nivå. Det är precis det som det handlar om just nu: vi stöder FPA-ersättningar för gynekologi och tandvård, som utgör merparten av detta förslag. Därför röstade vi också för det, säger Kim Berg.
– SDP:s främsta mål är att människor ska få vård. Däremot kritiserar vi regeringens beslut med överföring av skattebetalarnas pengar till privata vårdföretag via FPA-ersättningar, något som inte förbättrar tillgången till vård. Så var fallet när regeringen nyligen höjde FPA-ersättningarna för läkarbesök – priserna och kostnaderna steg, men antalet läkarbesök ökade inte. Tiotals miljoner euro gick förlorade, påminner Berg.
Enligt Berg är det motiverat att använda FPA-ersättningar i vissa specialfall, exempelvis för gynekologiska tjänster samt mun- och tandvård. Däremot löser man inte sjukvårdens problem överlag genom att ge mera pengar till privata bolag som tillhandahåller läkartjänster. Och därför bör resurserna hellre användas för att förbättra den offentliga primärvården och säkerställa tillgången till vård.
I sitt uttalande föreslog SDP ett pristak för att förhindra att skattebetalarnas pengar driver upp priserna rakt av.
– På lång sikt är målet naturligtvis att den offentliga hälso- och sjukvården ska kunna tillhandahålla också dessa tjänster utan FPA-ersättningar, avslutar Berg.
SDP:s uttalanden om FPA-ersättningarna
Riksdagen förutsätter att statsrådet garanterar välfärdsområdena tillräckliga anslag för att utveckla tjänsterna på så sätt att det finns bättre tillgång till exempelvis gynekologiska tjänster, också inom primärvården.
Riksdagen förutsätter att statsrådet noga följer vilka konsekvenser ändringarna i FPA-ersättningarna har särskilt för köerna och kostnaderna inom den offentliga specialiserade sjukvården, hur nyttan av specialtaxan fördelas mellan olika inkomstklasser och påverkar prisutvecklingen inom de privata hälsovårdstjänsterna och att den lämnar social- och hälsovårdsutskottet en utredning om detta före utgången av 2026.
Riksdagen förutsätter att statsrådet utan dröjsmål förtydligar om den så kallade kanaliseringslösningen (RP 123/2024 rd) bidrar till att tilläggsfinansieringen för sjukvårdsersättningar stiger till totalt 633 miljoner euro.
Riksdagen förutsätter att regeringen grundligt överväger huruvida de kommande reformerna av FPA-ersättningar är ändamålsenliga i ljuset av remissvaren och bedömer om finansieringen med hänsyn till genomslaget och jämlikheten kan riktas till välfärdsområdenas tjänster.
Riksdagen förutsätter att regeringen noga följer reformens konsekvenser och utan dröjsmål åtgärdar eventuella problem till exempel genom att föreskriva om en maximiavgift och ett pristak.
