SDP:s Johan Kvarnström: Vi behöver en starkare miljö- och klimatpolitik än regeringen för
Enligt riksdagsledamot Johan Kvarnström (SDP) råder det stor politisk konsensus om att den biologiska mångfalden behöver stärkas och både regering och opposition håller fast vid att Finland ska bli klimatneutralt till 2035. Men det är inget som syns i statsminister Petteri Orpos förslag till statsbudget för 2024. Tvärtom. Utsläppen ökar och satsningen på naturskydd minskar radikalt.
– Det är inte mycket tid som kvarstår om vi ska nå de uppsatta målen för klimat och biologisk mångfald. Det är saker som högerregeringen talar fint om, men handlingarna talar ett helt annat språk. Att regeringen Orpo inte är lika mån om miljön som regeringen Marin var väntat, men att minska natur- och miljöskyddet med en tredjedel jämfört med senaste åren är kortsiktigt, ohållbart och oansvarigt, säger Kvarnström.
Detta är något som han och de andra socialdemokraterna fört fram i samband med miljöutskottets utlåtande om statsbudgeten för 2024. I den avvikande meningen framförde socialdemokraterna flera brister i regeringens klimat- och miljöpolitik. Men också kring bostadspolitiken som står inför en stor kris då byggbranschen knäar.
En sak Kvarnström vill lyfta fram är att SDP i sin reservation även satte fokus på arbetet för våra hav, sjöar och vattendrag.
– Östersjöns tillstånd är dåligt. Det senaste årtiondets åtgärder har gjort nytta, men inte tillräckligt. Därför är det bra att regeringen ökar finansieringen för genomförandet av Skärgårdshavsprogrammet. Men det är en satsning som görs på bekostnad av andra områden och i stora bilden satsar regeringen mindre på åtgärder för Östersjön än regeringen Marin trots att behoven snarare ökar, menar Kvarnström.
Han poängterar att problemet inte bara är begränsat till Skärgårdshavet utan hela kusten och våra insjöar kräver åtgärder. Det är uppskattat att en femtedel av alla naturtyper är hotade i insjöar och vid stränder.
– Helt konkret talar vi om 40 miljoner euro mindre för vattenskyddet jämfört med år 2023. Det är ett stort steg bakåt hur regeringen än gömmer sig bakom mindre och i sig välkomna satsningar. Exempelvis då vi talar om finska viken är kustvattnet i Västra Nyland i ett särskilt dåligt skick och stort behov av åtgärder, konstaterar Kvarnström.
