Riksdagsledamot Berg vädjar till regeringen: Det finns ingen anledning att förlänga vårdarnas arbetsskyldighet

-På basis av den epidemiologiska lägesbilden ser det ut som om sjukdomsläget, och i synnerhet tillgången till kapacitet inom social- och hälsovården samt intensivvårdens kapacitet är tillräcklig för att inte längre efter 30.6 inte nödvändigtvis förutsätta understöd av de åtgärder som vidtagits med stöd av tillämpningen av beredskapslagen. Innan några beslut fattas är det dock ännu nödvändigt att följa med konsekvenserna av upphävandet av begränsningarna och säkerställa beslutsunderlaget i ärendet, säger Berg.

Arbetsskyldigheten för läkare och vårdare trädde i kraft som en del av beredskapslagen. Med stöd av förordning fastställs personalens arbetstid, semestrar och begräsningar i uppsägningsrätten. Den bestämmelse om arbetsplikt för yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården som möjliggjordes genom beredskapslagen har avskaffats redan tidigare.

Undantagsåtgärderna under pandemin har grundat sig på bedömningen att det är en nödvändig tillämpning för att skydda befolkningen mot följderna av en mycket utbredd och smittsam sjukdom, och för att trygga grundläggande och mänskliga rättigheter under undantagsförhållandet.

Målet har i synnerhet varit att säkerställa tillgången till en tillräcklig kapacitet inom social – och hälsovården och intensivvårdens kapacitet under en krissituation.

Berg påpekar att regeringen i tisdags med stöd av sin hybridstrategi konstaterade att även om det fortfarande finns ett hot om att coronaviruset sprids och att epidemin eskalerar, verkar det nu utifrån den epidemiologiska lägesbilden som om att tillgången till kapaciteten är tillräcklig inom social – och hälsovården och intensivvården och att de åtgärder som vidtagits med hjälp av beredskapslagen efter denna månad inte längre nödvändigtvis behöver tillämpas som stöd.

Enligt grundlagen kan undantagsbefogenheter utövas endast på sådana sätt som är nödvändiga för att uppnå lagens syfte.