Matias Mäkynen (SDP): Information och praktiska utvecklingsidéer till diskussionen om inkomstrelaterade utkomstskyddet
I juli fördes diskussioner om en utvidgning av den inkomstrelaterade dagpenningen för arbetslösa. I och med den arbetslöshet som förorsakats av coronapandemin har det framförts oro särskilt gällande unga som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa och som därmed riskerar gå miste om tryggheten.
– SDP eftersträvar en totalreform av den sociala tryggheten så att den blir lättare att förstå och förutse som en allmäntrygghet. Det lönar sig också i fortsättningen att ordna den inkomstrelaterade dagpenningen som en del av arbetslöshetskassorna, eftersom arbetslöshetskassorna har den bästa kännedomen om sitt eget område. Bestämmelser gällande arbetslöshetskassorna kunde däremot lättas upp så att de bättre än tidigare kunde hjälpa dem som blivit arbetslösa, föreslår riksdagsledamot Matias Mäkynen (SDP) från Vasa som även är suppleant i kommittén för social trygghet.
Susanna Grimm-Vikman undersökte i sitt licentiatarbete vid Åbo universitet år 2019 orsakerna till att man står utanför arbetslöshetskassorna. I motsats till vad som påstås i offentligheten är bristen på information inte den enda orsaken till att man hamnar utanför en arbetslöshetskassa. Enligt undersökningen faller de flesta ungdomar och personer i början av sin karriär som har låglön och arbetar oregelbundet utanför en arbetslöshetskassa. Ur deras synvinkel lönar det sig inte nödvändigtvis att bli medlem i en arbetslöshetskassa, eftersom man tror att villkoren inte uppfylls eller att inkomstskyddet på grund av den låga lönen knappast blir högre än arbetsmarknadsstödet. Därmed är det ett effektivare sätt att utvidga den inkomstrelaterade dagpenningen genom att underlätta villkoren och förbättra nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen.
– Om man vill hjälpa unga och dem som befinner sig i början av sin yrkeskarriär att omfattas av det inkomstrelaterade utkomstskyddet, måste man underlätta den inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddets villkor och förbättra dess ersättningsnivå. Detta leder till att även de med lägre inkomster har större nytta av den inkomstrelaterade dagpenningen jämfört med arbetsmarknadsstödet, säger Mäkynen.
Samlingspartiet har föreslagit ett inkomstrelaterat system som betalas automatiskt till alla, men har dock inte tagit ställning till hur utvidgningen ska genomföras i praktiken och hur kostnaderna för den ska täckas. I Marins regeringsprogram har det skrivits in att det under regeringsperioden kommer göras en fortsatt utredning om en övergång till allmänt inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa för alla som uppfyllt arbetsvillkoret.
– Om man vill göra det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa automatiskt till en förmån som tillhör alla, är det lättast att genomföra det utifrån en modell som bygger på ”val att utträda”. Då betalar arbetsgivaren automatiskt en andel av varje arbetstagares lön till arbetslöshetskassan inom branschen och kollektivavtalet. Arbetstagaren behåller dock valfriheten och kan, om han eller hon så önskar, meddela arbetsgivaren att man önskar tillhöra en annan arbetslöshetskassa eller att man inte vill höra till någon arbetslöshetskassa. Detta säkerställer att ingen hamnar utanför arbetslöshetskassan på grund av bristfällig information. Hjälpen till dem som befinner sig i början av arbetskarriären kräver dock ändringar i arbetsvillkoren och ersättningsnivån, avslutar Mäkynen.