Kvarnström (SDP): Med nationalspråksstrategin stärker vi svenskan och finskan i vårt land

– Det var hög tid att uppdatera nationalspråksstrategin och jag vill tacka alla som bidragit till att det nu skett, inte minst styrgruppen ledd av statsminister Sanna Marin (SDP). I enlighet med regeringsprogrammet förnyas strategin, vilket hela Finland gynnas av. Ett gott språkklimat gagnar alla språkgrupper, säger riksdagsledamot Johan Kvarnström som också är vice ordförande för Svenska Finlands folkting.

Målet för nationalspråksstrategin är att säkerställa att det i Finland även i fortsättningen finns två levande nationalspråk. För det finska språkets del är det huvudsakliga målet att förhindra att språkets användningsområde blir mer begränsat. För svenskans del är målet att trygga tillgången till svenskspråkig service och se till att den fungerar samt att stärka språkgemenskapens livskraft. Genom strategin strävar man också efter att främja invandrarnas möjligheter att lära sig nationalspråken.

I strategin betonas att nya lösningar och strukturer behövs i framtiden för att trygga nationalspråkens livskraft och de grundläggande språkliga rättigheterna.

– Ett av de många förslag som presenteras som jag tycker är viktig är att utöka timresurserna för undervisning i det andra inhemska språket i årskurserna 7–9. Det gäller båda språkgrupperna, säger Kvarnström.

Visioner och åtgärder

Visionen i den nya nationalspråksstrategin har fem punkter som tar fasta på välmående nationalspråk som grundpelare i samhället, stolthet över de språk som talas i Finland, att nationalspråken syns, hörs och erkänns i samhället och används inom samhällets alla segment, samt på att var och en har möjlighet att leva och verka i Finland på sitt eget språk, antingen finska eller svenska, att alla tryggas rätten att lära sig vårt lands nationalspråk, att Finland välkomnar alla språk och tar hänsyn till minoritetsspråkgruppens språkliga rättigheter.

Utifrån visionen har strategin tre riktlinjer: 1. Rätt till service på eget språk. 2. Trygga nationalspråkens ställning. 3. Levande tvåspråkighet.

Varje riktlinje har vidare en handfull målsättningar för vilka det finns konkreta åtgärdsförslag.

– Det här upplägget är lyckat och går från stora ord till konkreta åtgärder med klar ansvarsfördelning, säger Kvarnström

– Ett högaktuellt exempel är att de tvåspråkiga välfärdsområdena i samband med genomförandet av social- och hälsovårdsreformen ska ta i bruk de verktyg som beretts av Finlands Kommunförbund och Folktinget för tryggandet av de språkliga rättigheterna i de tjänster som välfärdsområdena producerar.

– Ett annat gott exempel är att utreda behovet av att uppdatera lagstiftningen om digitala tjänster så att den inkluderar språkaspekten.

– En tredje viktig sak av tiotals är fokus på lätt språk, vilket har en klar koppling till delaktighet och likabehandling och till förebyggandet av marginalisering. Det är viktigt att det enligt strategin ankommer på alla ministerier och som rekommendation till kommunerna att användningen av lätt finska och svenska ökas i verksamheten, kommunikationen och planeringen av olika evenemang vid ministerier och förvaltningsområden, likaså kompetensen i fråga om lätt språk och ett klart och tydligt allmänspråk, säger Johan Kvarnström.

Framöver bedömer hand det som helt centralt att strategin faktiskt förverkligas.

– Vi har ett gemensamt ansvar att följa upp implementeringen kontinuerligt.