Evästeasetukset

Välttämättömät evästeet

Nämä evästeet ovat välttämättömiä sivujemme teknisen toiminnan kannalta, eikä niitä voi kytkeä pois päältä. Toiminnalliset evästeet ovat keskeisiä esimerkiksi sivujemme selaamisen ja sivujemme ominaisuuksien käyttämisen kannalta.

Analytiikka

Nämä evästeet keräävät ainoastaan anonyymia tietoa siitä, kuinka sivujamme käytetään. Analytiikkaevästeiden avulla pystymme mittaamaan ja analysoimaan sivujemme toimintaa. Käytämme näitä evästeitä esimerkiksi tietääksemme, mikä sivujemme sisällöistä on suosittua sekä varmistaaksemme, että kävijät löytävät heille merkitykselliset sisällöt. Kaikki kerätyt tiedot ovat tilastollista aineistoa, eikä niistä voi tunnistaa henkilöitä. Voit kuitenkin halutessasi poistaa näiden evästeiden käytön milloin tahansa.

Kohdistus- ja mainosevästeet

Kohdennamme mainontaamme, jotta voimme tavoittaa SDP:n politiikasta kiinnostuneista ihmisiä mahdollisimman hyvin. Voimme käyttää näitä evästeitä esimerkiksi sinulle kohdennetun mainonnan täsmällisyyden ja kiinnostavuuden parantamiseen. Evästeitä voidaan käyttää myös sivujemme sisällön tekemiseksi sinua kiinnostavammaksi. Tietojen kerääminen perustuu selaimesi tai laitteesi yksilölliseen tunnistamiseen. Voit halutessasi poistaa näiden evästeiden käytön milloin tahansa.

Så svarade SDP

Ajankohtaista 11:29

 

SDP:s regeringsförhandlares svar till regeringssonderaren Jyrki Katainen.
 
1. Regeringsmedverkan
Är er riksdagsgrupp färdig att medverka i förhandlingarna för att bilda en av samlingspartiet ledd regering på basis av riksdagsvalsresultatet?
 
Socialdemokraterna anser att landet bör få en fungerande majoritetsregering. Socialdemokraterna är färdiga att delta i förhandlingarna som regeringssonderaren drar. Målsättningen för förhandlingarna bör vara att skapa ett regeringsprogram, som siktar in sig på en hållbar utveckling av ekonomin och sysselsättningen, en balanserad statsekonomi samt på att stoppa den pågående utvecklingen som innebär större klyftor mellan människorna och bygga ett jämlikare Finland.
 
2. Den ekonomiska linjen
2 a) Finansministeriet har uppskattat att överskottet i statsekonomin måste vara 4 % av bruttonationalprodukten år 2015 för att trygga hållbarheten i den offentliga ekonomin. Är er riksdagsgrupp färdig att skriva in ett beslut om en åtgärdsplan för nästa regeringsperiod, med vilken den offentliga ekonomins hållbarhet och välfärdssamhällets finansiering tryggas.
 
SDP stöder tanken om att skapa ett åtgärdsprogram, som nämns i frågan. Åtgärdsprogrammet bör innehålla beslutsamma strukturella och kvalitativa reformer. SDP tycker det är viktigt att välfärdsstaten stärks och dess finansiering tryggas. Under den regeringsperiod som nu inleds ska man besluta om åtgärder och reformer som garanterar att man når dessa mål. Åtgärdsprogrammet bör beredas i gott samarbete med arbetsmarknadens parter och andra centrala intresseorganisationer. Det är skäl att höra medborgarsamhället och således utnyttja ett brett kunnande under processens gång.
 
Uppskattningarna om hur stort överskottet ska vara för att trygga hållbarheten i den offentliga ekonomin varierar kraftigt, beroende på vilka uppskattningar i ett långt perspektiv de bygger på, t.ex. när det gäller sysselsättningsgradens utveckling. Vi föreslår att man gör en exakt och uppdaterad uppskattning över hållbarhetsglappets storlek under det pågående året och att regeringen gör ett åtgärdsprogram i enlighet med det. För att fylla hållbarhetsglappet behövs ett längre program, som utsträcker sig över två valperioder. Centrala byggstenar i programmet ska vara en stark tillväxtpolitik och strukturella reformer som stöder den.
 
2b) Om ni är färdiga till det här, med vilka konkreta medel och i vilken utsträckning påverkar man utvecklingen så att statsekonomins hållbarhet stärks (%/BKT eller mrd.)?
Socialdemokraterna har utgått ifrån att den kommande regeringen ska lyckas med att balansera statsekonomin under följande valperiod och samtidigt inleda ett reformprogram för att hitta åtgärder på hållbarhetsglappet på lång sikt. Man måste besluta om åtgärderna för att balansera statsekonomin redan i regeringsförhandlingarna. Att avlägsna hållbarhetsglappet helt och hållet förutsätter ett mera omfattande reformprogram, vars riktlinjer kan ges i regeringsförhandlingarna. Den konkreta utformningen av programmet bör däremot ges mera tid och arbetet bör ske i ett brett samarbete. När hållbarhetsberäkningarna sträcker sig över flera årtionden, vill vi inte göra uppskattningar i miljoner vad de skulle ha för effekter. Vi anser att det krävs ett brett beredningsarbete av tjänstemän och sakkunniga för att uppskatta de komponenters verkan, som ingår i lösningen av hållbarhetsglappet.
 
Välfärden tryggas med arbete, den största orsaken bakom ojämlikheten är arbetslösheten. De åtgärder som har att göra med att förlänga yrkeskarriärerna och höja sysselsättningsgraden är de viktigaste för att trygga hållbarheten i den offentliga ekonomin. Det behövs en stark tillväxtpolitik, en bättre sysselsättningspolitik och ett kvalitetsmässigt bättre arbetsliv, så att arbetslösa får jobb och äldre orkar längre i arbetslivet. Speciellt viktigt är det att förebygga att människor går i förtidspension på grund av arbetsoförmåga.
 
För unga arbetslösa under 25 år ska nolltolerans gälla. Det innebär att alla unga som blir arbetslösa inom tre månader erbjuds en arbets-, studie- eller praktikplats.
 
Arbetskraftsutbildningen bör få kvalitetskriterier, så att bl.a. efterfrågan och utbudet på arbetskraft möts bättre. Vi behöver en arbetshälsovård som upprätthåller arbetsförmågan bättre. Vi behöver nya sätt att ordna arbetstiden, så att den bättre beaktar deltidsarbete och familjernas behov. Vi behöver också arbetsplatsspecifika åldersprogram samt andra medel.
 
SDP anser att kommunreformen är särskilt viktig. Kommun- och servicestrukturen bör reformeras så att kommunerna bättre kan trygga tillgången till god primärservice för sina invånare. Starka primärkommuner baserar sig på pendlingsområden, är enhetliga samt ekonomiskt självständiga och starka.
 
När det gäller nya åtgärder för att gynna tillväxten och sysselsättningen, anser SDP att det vid sidan om den redan nämnda sysselsättningspolitiken är viktigt att öka offentliga investeringar, bekämpa utgiftsinflationen samt förnya näringslivsstödsystemet så att det bättre stöder tillväxtföretag.
 
En ansvarsfull och rättvis pensionspolitik och pensionssparande i fonder har en central betydelse för att åtgärda hållbarhetsglappet. Vi tycker det är viktigt att pensionsavgifternas tillräckliga storlek tryggas i trepartssamarbete även från år 2014 framåt. Det här har en direkt inverkan på uppskattningarna om hållbarhetsglappet. 
 
Som en ny metod lyfter vi fram kampen mot den gråa ekonomin. Den gråa ekonomin måste bekämpas beslutsamt och systematiskt. Den offentliga makten skulle få betydligt mera inkomster om stora delar av den gråa ekonomin skulle beskattas. En god grund för detta arbete är riksdagens revisionsutskotts färska betänkande.
 
Att få ordning på statsekonomin ska vara en central målsättning för den ekonomiska linjen under nästa valperiod. Den vägen skapas inbesparingar i ränteutgifter och möjligheter att stärka välfärdssamhällets grundläggande strukturer. Statens inkomstbas måste stärkas både genom att förbättra sysselsättningen och genom en skattereform som understryker rättvisan och betalningsförmågan. Beskattningen ska basera sig på betalningsförmågan i högre grad än nu. Det behövs också begränsade inbesparingar, t.ex. från näringslivsstöden och upprustningskostnader. Grundtryggheten måste värnas om i alla situationer. Dessutom behövs beslut om omfördelning av utgifterna inom statsbudgeten, så att det förbättrar den sociala rättvisan och stöder sysselsättningen och tillväxten. 
 
Vi är färdiga att precisera våra planer och skapa en gemensam uppfattning om olika åtgärders inverkan. Dessa uppskattningar förutsätter att tjänstemannakårens och andra specialkunnigas kunnande utnyttjas, så att den linje man går in för är hållbar och baserar sig på den senaste informationen.
 
2 c) Hurdan borde statens utgiftsnivå vara och med vilken tidtabell borde regeringen förbinda sig vid att statsekonomins skuldsättning stoppas?
Statens inkomst- och utgiftsnivåer bör utformas så att statens skuldsättning minskar och statsekonomin fås i balans under valperiodens gång. Samtidigt måste eventuella förändringar i den ekonomiska konjunkturen beaktas och med finanspolitiska medel stöda en så god sysselsättningsutveckling som möjligt.  
 
3.) Finlands EU-, utrikes- och säkerhetspolitiska linje
a) Vilka ska vara tyngdpunkterna i Finlands EU-, utrikes- och säkerhetspolitik?
Finlands utrikes- och säkerhetspolitik ska basera sig på bilaterala relationer, stark påverkan inom Europeiska unionen och ett effektivt multipolärt samarbete. Finland bör agera som en aktiv påverkare i det internationella samfundet för fred, stabilitet, ökad välfärd, hållbar utveckling och minskad fattigdom. I en värld där vi är mera beroende av varandra, kan finländarnas välfärd och trygghet bara basera sig på ett brett och öppet samarbete med andra nationer och internationella aktörer. 
 
 
Finland bör agera aktivt för att stärka EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Finland måste för sin del vara aktiv också när det gäller att utveckla EU:s säkerhets- och försvarspolitik i enlighet med de möjligheter som Lissabon fördraget ger. 
 
Inom säkerhetspolitikens olika delområden understryks samarbetets betydelse. Som ett militärt alliansfritt land bör Finland fortsättningsvis upprätthålla ett trovärdigt försvar, samtidigt som man beaktar utvecklingen i Europa och närregionen.
 
b) Hur skulle ni trygga Finlands internationella ställning och inflytande även i framtiden i frågor som berör nationen?
Finland ska agera aktivt för att stärka FN:s legitimitet och funktionsförmåga. Finland bör stärka FN:s ställning och effektivera dess verksamhet i förebyggande av konflikter, hantering av kriser och i att verkställa målsättningarna som står i millennium deklarationen.
 
Finlands målsättning ska vara att bli medlem i FN:s säkerhetsråd och i det sammanhanget stärka landets internationella uppskattning och ställning. Den nya regeringen måste förbinda sig vid att göra upp ett program, vars målsättning är att stärka landets ställning och kunnande som stormakt inom fredsförmedling. Finland bör fortsätta att delta i fredsbevarande och krishanteringsuppgifter som verkar med FN:s och EU:s mandat.
 
Finland bör fungera aktivt för att ta i bruk internationella skatter, som transaktionsskatter, och verka för att stänga skatteparadis. Med dessa åtgärder kan man garantera den internationella finansmarknadens stabilitet samt säkerställa finansieringen av bistånds- och klimatarbete. 
 
Finland bör medverka till att skapa en täckande och genomskinlig övervakning av finansmarknaden. Finland bör ge sitt stöd till att utveckla ett automatiskt och gemensamt informationsutbyte inom EU och OECD och förutsätta mera omfattande landsspecifik rapportering av multinationella bolag, speciellt inom EU, OECD och FN.
 
Finlands viktigaste målsättning i biståndspolitiken bör vara att nå milenniemålen. I sitt biståndsarbete bör Finland betona rättsstatsutvecklingen, demokratin och de mänskliga rättigheterna. 
 
 c) Är ni färdiga att godkänna att de förpliktelser som Finland redan gjort slutförs för att trygga stabiliteten, tillväxten och sysselsättningen i euroområdet och i Finland?
Finland ska vara aktiv och ta initiativ som medlem i Europeiska unionen. Finland måste stöda utvecklingen av ett socialt rättvist och en effektivt fungerande Europeisk union. Regeringen bör verka för att gör Europeiska unionen mera demokratiskt, effektivt och stärka dess legitimitet. Finland bör betona alla medlemsstaters jämlika rättigheter samt skyldigheter och kommissionens självständiga ställning och funktionsförmåga.    
 
De internationella avtal som riksdagen behandlat och godkänt bör respekteras och alla bör förbinda sig vid dem.
 
Regeringen bör verka aktivt för att stabilisera den europeiska ekonomin och förebygga framtida ekonomiska kriser. Därför bör den nya regeringen arbeta för en genomgripande reform av spelreglerna på den internationella finansmarknaden. Dessa nya spelregler inbegriper att man begränsar bankernas risktagning, kräver större andel av eget kapital, ingriper i bankers och finansinstitutioners belöningssystem och tar i bruk en transaktionsskatt. Det betyder också att man understryker den privata sektorns ansvar för riskinvesteringar, vilket är en central princip för marknadsekonomin. En viktig utgångspunkt bör vara att euroländerna inte blir gemensamt ansvariga av varandras offentliga ekonomi och skulder.
 
4. SDP:s tröskelfrågor
När följande regeringsprogram görs, bör det enligt SDP innehålla höjda sysselsättningsanslag och höjd kapitalskatt. Programmet får under inga omständigheter innehålla nedskärningar av pensioner, exempelvis genom att pensionsålderns lägre gräns höjs.