Johan Kvarnström (SDP): Kaikilla on oikeus toisen asteen tutkintoon / Alla har rätt till en andra stadiets examen

27.5.2020

Kansanedustaja Johan Kvarnström (SDP) sanoo, että koronakriisi ei vähennä tarvetta pidentää oppivelvollisuutta ja samalla muuttaa toisen asteen opinnot aidosti maksuttomiksi, vaan päinvastoin, tulevina vuosina nuoret tarvitseva entistä enemmän tukea.

Monet nuoret juhlivat pian valmistumistaan tai lukuvuoden päättymistä. Vaikka valmistumisjuhlia ja koulujen päättäjäisiä vietetään tänä vuonna monessa mielessä eri tavalla kuin aikaisemmin, ei tutkinnon merkitys ole koronaviruskriisin myötä vähentynyt. Hallitusohjelmaan kirjattu tavoite oppivelvollisuuden pidentämisestä on monessa mielessä tärkeä myös Suomen saamiseksi takaisin jaloilleen, Kvarnström toteaa.

Tällä hetkellä noin 16 prosenttia jokaisesta vuosiluokasta jää ilman toiseen asteen tutkintoa, mikä vaikuttaa kielteisesti osallisuuteen, hyvinvointiin ja työllistymiseen.

Tavoitteena on, että oppivelvollisuuden pidentäminen tulee voimaan syksyllä 2021. Tuolloin oppivelvollisuusikä pitänee, kunnes opiskelija täyttää 18. Lisäksi opinnot muuttuvat maksuttomiksi sen kalenterivuoden loppuun saakka, jolloin opiskelija täyttää 20. Erityisen tärkeää uudistuksessa on myös se, että uudistus takaa mahdollisuuden saada yksilöllistä tukea silloin, kun opiskelija sitä tarvitsee opintojen aloittamiseksi ja päätökseen saamiseksi.

Jotkut oppivelvollisuuskeskusteluun osallistuneista katsovat, että vaikka oppivelvollisuuden pidentäminen on sinänsä hyvä panostus, niin koronavirustilanteen aiheuttamien haasteiden takia se pitäisi lykätä myöhemmäksi tai toteuttaa vaiheittain.

-Olen asiasta täysin eri mieltä kuin ne, jotka haluavat lykätä oppivelvollisuuden pidentämistä. Tarvitsemme tämänkaltaisia tulevaisuusinvestointeja juuri nyt, kun selvästi harvemmat nuoret saavat kesätyöpaikan ja monilla perheillä on taloudellisesti tiukkaa. Oppivelvollisuuden pidentäminen luo tulevaisuudentoivoa ja on selkeä viesti siitä, että yhteiskunta arvostaa opiskelua, lisäksi se on taloudellisesti järkevää työllisyyden näkökulmasta. Uudistus nostaa koulutus- ja osaamistasoa ja vähentää työttömyyttä, Johan Kvarnström tähdentää.

Kvarnström huomauttaa tilastojen osoittavan, että pelkän peruskoulun varaan jäävien työllistymisaste on noin 40 prosenttia, ja se laskee sitä mukaa, kun työelämän osaamisvaatimukset kasvavat. Toisen asteen opintojen suorittaminen nostaa työllistymisasteen 70 prosenttiin. Uudistuksen odotetaan laskelmien mukaan lisäävän Suomen työllistymisastetta neljä prosenttia. Jo yhden prosentin kasvu työllistymisasteessa tuottaa 700 miljoona euroa lisää julkiseen talouteen. Tässäkin mielessä uudistuksen noin 129 miljoonan euron suuruiset vuosikustannukset ovat perusteltuja.

-Aidosti maksuttomilla toisen asteen opinnoilla on suuri merkitys, sillä ne tukevat perheiden taloutta. Kenenkään ei tarvitse jatkossa kantaa huolta siitä, onko hänellä varaa toisen asteen oppimateriaaleihin. Tämä on erityisen tärkeää niille monille nuorille, joiden perheissä on riski menettää työpaikka tai joiden on vaikea päästä työmarkkinoille, sanoo Kvarnström.

-Uudistuksen vastustajat eivät ole ymmärtäneet, että kustannukset ovat monille perheille todellinen opintojen este ja että osa nuorista ei saa kotoa minkäänlaista tukea opintoihinsa. Teoriassa tunnistan kohdennettuihin tukitoimiin sisältyvän ajatuksen, mutta käytännössä ne ovat vain almuja, joita tukea tarvitsevien pitäisi erikseen anoa. Tästä syntyisi vain uusi alentava byrokratian kynnys ja osa nykyistä ongelmaa, Kvarnström päättää.

Alla har rätt till en andra stadiets examen

Enligt riksdagsledamot Johan Kvarnström (SDP) gör coronakrisen inte behovet av förlängd läroplikt och därmed avgiftsfri utbildning på andra stadiet mindre, tvärtom anser han att unga behöver allt mer stöd de kommande åren.

Många firar snart sin examen eller att ett läsår passerat. Även om examensfester och skolavslutningar på många sätt sker i andra former detta år, så har betydelsen av en examen inte förändrats med coronaviruset. Enligt riksdagsledamot Johan Kvarnström (SDP) är regeringsprogrammets satsning på en förlängd läroplikt på många sätt viktig för att få Finland på fötter igen.

I nuläget blir cirka 16 procent av varje årskull utan utbildning på andra stadiet, vilket påverkar delaktighet, välbefinnande och sysselsättning negativt.

Den nuvarande målsättningen är att den förlängda läroplikten skall träda i kraft hösten 2021. Reformen innebär att läroplikten förlängs tills man fyllt 18 år. Utbildningen vore avgiftsfri till slutet av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. Lika viktigt är att reformen innebär att alla får det individuella stöd som de behöver för att inleda och slutföra sina studier.

En del debattörer har menat att en förlängd läroplikt i sig är en bra satsning, men att på grund av coronavirussituationens olika utmaningar behöver reformen skjutas fram eller delas upp i olika steg.

-Jag ser på saken helt tvärtom än de som vill skjuta upp reformen. Då betydligt färre unga nu får sommarjobb och många familjer har det ekonomiskt tufft behövs det en framtidsinvestering som denna. Den är hoppingivande, en tydlig signal om att samhället värdesätter utbildning och därtill ekonomiskt vettig för sysselsättningen. Reformen höjer anslagen till utbildningen, samt höjer kunskapsnivån och minskar arbetslösheten, säger Johan Kvarnström.

Kvarnström förtydligar att statistik visar att de med enbart en grundskoleutbildning har en sysselsättningsnivå på ungefär 40 procent, en nivå som ständigt sjunker i och med arbetslivets ökande kunskapskrav. Redan med en slutförd andra stadiets utbildning höjs den motsvarande siffran till 70 procent. Reformen förväntas enligt vissa beräkningar öka sysselsättningsgraden i Finland med fyra procent. Redan en ökning av sysselsättningsgraden med en procent kommer att medföra cirka 700 miljoner euro mera till de offentliga finanserna. I det perspektivet är reformens årliga kostnad på uppskattade 129 miljoner euro motiverade.

-Att andra stadiet blir genuint avgiftsfritt har också betydelse och är ett stöd till familjerna. Ingen skall behöva oroa sig över om man har råd med läromedel för att klara en andra stadiets utbildning. Detta är speciellt viktigt för många unga vuxna med familj som löper större risk att förlora jobbet eller ha svårt att komma in på arbetsmarknaden, säger Kvarnström.

-Motståndare till reformen inser inte att kostnaderna faktiskt utgör ett hinder för många familjer och att en del unga inte har något som helst stöd i sitt hem för att studera. I teorin förstår jag tanken bakom bättre riktade stödåtgärder, men i praktiken blir de allmosor som de behövande skall be om den byråkratiska vägen, vilket blir en förnedrande tröskel och en del av problemet vi ser idag, säger Kvarnström.

Jaa sosiaalisessa mediassa