Feldt-Ranta till studeranden: världen är inte färdig

Ajankohtaista 07:45

Riksdagsledamot Maarit Feldt-Rantas festtal på yrkeshögskolan Arcadas årsfest
 
Bästa studeranden, festpublik,
 
Om man ringer upp en finlandssvensk riksdagsledamot och frågar om hon är intresserad att gå på fest, är svaret sällan nej. Jag brukar ibland skryta med mina finska kollegor att det är bland annat därför vi finlandssvenskar enligt undersökningar lever längre, att vi festar, har roligt och njuter av livet. Också därför var det fint att bli bjuden på er årsfest.
 
Efter den första glädjevågen ”skoj att få gå på fest” kröp sedan till följande ångesten fram; det är ju alltid utmanande att hålla ett festtal. Lyckligtvis hittade jag en årsfestguide från mina egna studietider och enligt den (citat) ”När någon håller tal, sitter man tyst oberoende av om talet räcker länge och är tråkigt.” (citat slutar) Jag hoppas mitt tal inte blir långt och inte heller tråkigt… men kanske era årsfestguidar har varnat också er på förhand.
 
 
 
När jag var barn grubblade jag mycket på allt möjligt. Speciellt mycket, och länge, funderade jag på två saker
– hur telefoner funkar, var alla de där trådarna går (obs, det här hände alltså i min barndom på stenåldern före mobilteknologin)
– och så funderade jag på var universumets mittpunkt ligger.
 
Nu, i dryga 40-årsåldern har jag löst den ena av de här två stora gåtorna – nämligen var universumets mittpunkt ligger. Jag bor i Karis i Västra Nyland. Det var för några år sedan på sommaren när vi åkte med familjen på kaffe och glass till Fiskars kiosken. Där på kioskväggen hade någon spikat en engångstallrik och på den stod det klart och tydligt skrivet ”Tässä on universumin keskipiste – här finns universumets mittpunkt!”
 
Jag valde att inleda med den här sanna berättelsen därför, att jag vill påminna er att just nu och just ni, befinner er i universumets mittpunkt. Vi finländare säger ofta när vi reser till Bryssel att vi åker till Europa. Istället för att säga att vi är i Europa. Många tänker ännu, att USA är det ända riktiga möjligheternas land med stort M. Och vi finlandssvenskar tänker ofta, att gräset är grönare åtminstone i Sverige.
 
Ni är den första generationen som på riktigt på många sätt befinner er i universumets mittpunkt. Världen har aldrig förr varit så komplicerad men samtidigt har det aldrig förr funnits lika goda möjligheter att ha insikt, resa, lära sig, hålla kontakt och bygga nätverk. Ett sms, tweet eller facebook-uppdatering kan sätta igång händelser och samla miljoner människor bakom ett projekt.
 
Och den stora frågan lyder: Vad har ni tänkt göra med alla de här möjligheterna? Hur har ni tänkt använda den makten ni har? Hur vill ni att världen utvecklas?
Bästa suderanden,
 
Se på världen, för den behöver er. Den skriker efter er uppmärksamhet!
 
Se på Asien som knakar i fogarna och där befolkningstillväxten begränsas desperat med regleringar. Där man med metoder som kommunism och censur försöker hålla närmare en miljard människor i bestyr. Där en stor del av människorna så småningom börjar kräva förnödenheter som kylskåp och dusch.
 
Se på Afrika, speciellt Nord Afrika och Mellanöstern där en demokratirevolution under en vår och sommar har ändrat verkligheten och framtidsutsikterna för miljoner människor. Folk har fått helt ny framtidstro. En ny tid har öppnat sig för unga tunisier, egypter och libyer. Vi får hoppas att uppresningarnas offer inte var förgäves och att demokratin får en chans. Vår uppmärksamhet behövs ännu i Syrien, där oskyldiga människoliv skördas dagligen.
Se på Norra Amerika och stormakten USA där en våg kallad superkapitalismen svepte över hela staten och lämnade efter sig hundratusental hemlösa. Samtidigt finns där också starka positiva krafter som försöker minska klyftorna i samhället. Occupy wall-street -rörelsen har inte tystnat.
 
Och se på Europa, vars ledare just nu försöker hitta lösningar till en kris som är störst sedan andra världskriget. Men där EU-utvidgningen också har ökat välfärden för miljoner människor. Kom ihåg att EU i grund och botten också är ett fredsprojekt som enat Europa.
 
Men det är inte bara stora globala frågor som skriker efter er uppmärksamhet. Se på Finland. Vill ni att utbildningen också i framtiden ska vara gratis för alla? Tänker ni ingripa i rasismen som lyfter sitt huvud, försvara rätten att dansa med sin parter oberoende av dens sexuell läggning eller försvara rätten att tala svenska i spårvagnen utan att bli mobbad eller trakasserad?
 
Det finns dagligen möjligheter till aktivt medborgarskap överallt; inom högskolan, i kommuner, i föreningar och medborgarrörelser eller på gatan. Visa intresse. Få din röst hörd. Bry dig.
 
Ett av mina favoritordspråk är från Mahathma Gandhi, han sade: ”Vi måste bli den förändring vi vill se”. Jag hoppas ni tänker på det här och använder era möjligheter att påverka i stort och smått.
 
Bästa studeranden, bästa festpublik
 
Nu kommer den ”obligatoriska delen”, några väl valda ord om yrkeshögskolorna och YH-studerandens situation just nu. (men det här blir kort) Som samhällsaktivist och påverkare skulle det vara roligt att alltid öka på resurserna och driva bara på positiva saker. I riktiga livet är det sällan så. Också nu är läget ganska dystert vad som berör ekonomin, det vet vi alla. Statskassan är tom och på minus. Dessutom blir antalet äldre större och antalet studeranden mindre, vilket leder bl.a. till minskning av studieplatser och att vi på sikt hamnar sätta mera pengar till vården och mindre till utbildningen.
 
Trotts de här svårigheterna eller utmaningarna tycker jag att vi har lyckats med några bra förbättringar också på yrkeshögskolesektorn.
 
En av de finaste förbättringarna med tanke på er är, att studiestödet äntligen binds till indexet dvs. att studiestödet höjs i takt med att kostnaderna i samhället allmänt ökar. Jag lyfter på hatten till studerandeorganisationer som vecka efter vecka under regeringsförhandlingarna campade utanför Ständerhuset för att få gehör för det här. Duktigt jobbat och det gav resultat, grattis för det!
 
En annan viktig förbättring är att regeringen nu lovar ytterligare utvidga hälsovården till yrkeshögskolestuderanden så att den skulle motsvara den servicen universitetsstuderanden får.
 
Det tredje för er viktiga beslutet är att inleda ett samhällsgaranti för alla under 25-åringar; ingen ska bli utan arbets-, praktik, studie- eller verkstadsplats.
 
Bästa festpublik,
 
Det är alltid fint att få tala till yngre människor, det är på något sätt så hoppingivande. Det finns naturligtvis också risken att man tar på sig lärarrollen och börjar ge goda råd (som äldre tanter ibland har för vana). Jag har ingen avsikt att försöka förse er med goda råd med era studier eller framtida utmaningar i arbetslivet. Så mycket har ändrat sedan mina studietider – då hade yrkeshögskolorna ännu inte ens grundats – och också arbetslivet ändrar ständigt. Jag tror starkt på att livet lär det mesta.
 
Jag avslutar med ett exempel och en liten historia om varför det kan vara farligt att ge råd om man inte är expert på området…
 
Den här historien handlar om varför kvinnor inte vill att män ska skriva rådgivningskolumner…
 
Mariann skickar en fråga till tidningens rådgivningsspalt. Hennes brev lyder som följande:
”Kära Birger, jag hoppas att du kan hjälpa mig. Härom dagen när jag åkte iväg till jobbet, lämnade jag min man i huset tittandes på TV, som vanligt. Jag hade inte hunnit långt när motorn la av och stannade. Jag promenerade hem och bad min man om hjälp. När jag kom hem kunde jag inte tro mina ögon! Jag hittade honom tillsammans med grannfrun. När jag konfronterade honom bröt han ihop och erkände att de hade haft ett förhållande de senaste fyra månaderna. Jag ställde ett ultimatum: Bryt med henne eller så lämnar jag dig.
Han har blivit av med jobbet för fyra månader sedan och säger att han har känt sig deprimerad och värdelös sedan dess. Jag älskar honom väldigt mycket, men sedan jag gav honom mitt ultimatum har han hållit sig på sin kant. Han vill inte gå på familjeterapi och jag känner att jag inte når fram till honom. Var snäll och hjälp mig Birger! Vänliga hälsningar, Mariann”.
 
Och så kommer Birgers svar på rådgivningsspalten: ”Kära Mariann. En bil som stannar efter att ha körts en så kort sträcka kan bero på en massa olika fel i motorn. Börja med att kontrollera att det inte är några stopp för bränslet. Om det är okej, kolla insprutningen och att det inte finns lösa kablar. Om inget av detta är fel, kan det bero på bränslepumpen, att det är för lågt tryck till motorn. Hoppas att detta hjälper, Birger”.
 
Bästa festpublik,
 
Mitt budskap till er ikväll är:
Se på världen – den skriker efter er uppmärksamhet.
Visa intresse och bry dig – världen är inte färdig.
Påverka i stort och smått – det ger resultat.
 
Lycka till, njut av studielivet och kvällens fest. Tack.