Feldt-Ranta i Jakobstad: Sote-reformen är ett riskfyllt hopp i det okända

Ajankohtaista 12:11

Maarit Feldt-Ranta

Hörnstenarna i den framgångsrika nordiska välfärdsmodellen är lika tillgång till tjänster, gemensamt ansvar och beslutsfattande nära medborgarna. Finska social- och hälsovården har varit och är en framgång, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt.

Våra utgifter är låga och en nordisk forskning visar att 90% av medborgarna är nöjda med hälsovårdstjänsterna i sin hemkommun. Specialiserad sjukvård är i världsklass och genomförs väl och förmånligt. Problemen är snarare i primärvården och i hälsoskillnader för vissa befolkningsgrupper.

– För att lösa detta problem föreslår nu regeringen skapandet och övergång till en marknadsstyrd modell, som inte har testats i de nordiska länderna eller någon annanstans i världen heller. Sote-reformen är ett riskfyllt hopp i det okända, säger riksdagsledamot, SDP:s viceordförande Maarit Feldt-Ranta.

Feldt-Ranta påminner att många sakkunniga varnar, att modellen som regeringen Sipilä har valt, kommer att försämra, inte förbättra situationen inom social- och hälsovården. Högsta förvaltningsdomstolen, många akademiker, samtliga oppositionspartier, flere ministerier och ledande tjänstemän, kommuner och Kommunförbundet är ytterst kritiska.

– I veckan publicerade Sjukskötarförbundet en undersökning som uppger att hela 80 % av sjukskötarna, dvs av dem som borde genomdriva reformen, inte tror på reformen.

I övriga nordiska länder har reformer inom administration och service alltid utgått ifrån närhetsprincipen. Beslut om tjänster som är nära människor, måste fattas i närheten. Både i Danmark och i Sverige har utgångspunkten för reformer varit att stärka det lokala självstyret och kommunerna.

Danmark har 5 regioner som förvaltar sjukhusverksamhet för 20 supersjukhus. Kommunerna är ansvariga för de flesta av de grundläggande tjänsterna och samtidigt finansierar en femtedel av områdenas utgifter. Kommunerna har skapat incitament för att ta hand om till exempel tjänster åt de äldre så väl att den specifika nivån kan koncentrera sig på att utveckla sin egen verksamhet.

– Den svenska social- och hälsovårdsreformen offentliggjordes för ett år sedan. I reformen vill man överföra, precis som i Danmark, en del av vårdansvaret från landskapen till kommuner för att stärka åldringstjänster som är på kommunernas ansvar.

Sote- och landskapsreformen innehåller också stora demokratiproblem, säger Feldt-Ranta. Regeringen tycker att det räcker med ett formellt landskapsval. Det är allt; det den regionala statsförvaltningen (staten) kontrollerar pengarna och funktioner.

– Även sjukvårddistriktens byggnader i områden som byggts med skattemedel ska överföras utan ersättning till nya makthavare. Regeringen kan inte heller säga hur de språkliga rättigheterna eller språkgruppernas påverkningsmöjligheter i reformen tryggas, säger Feldt-Ranta.

Kommuners välfungerande samarbetsstrukturer nedmonteras, fastigheter exploateras, personalen överförs med tvång och sedan tvångsbolagiseras tjänsterna.  Bolagiseringen är regeringens ideologiska val och ingår i regeringens sätt att se framtidens Finland som ett marknadssamhälle, inte ett nordiskt välfärdsstat.

– Vår viktigaste uppgift är nu att se till, att regeringens modell inte godkänns som sådan i riksdagen under våren. Socialdemokraterna vill förbättra social- och hälsovårdstjänster balanserat och behärskat, så att människornas service inte äventyras, säger Feldt-Ranta.

SDP:s vice ordförande, riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta talade på ett valmöte söndagen den 26.3. i Jakobstad.